Skolor-öppna

Fick lite förfrågan för ett tag sedan att reda ut det här med skolorna. Till att börja med kan jag säga att skolor hör till samlande övningar om de utförs riktigt. Sen kan man diskutera hur pass samlande exempelvis hur samlande en svag öppna är... är det mer som "bogen in" kan det ju snarare ha en lösgörande effekt. Att det kallas "Öppna" är ganska naturligt, man öppnar en volt.

Men öppnor och slutor med korrekt böjning och tvärning är alltså samlande. Det betyder att innan man börjar med skolor skall hästen vara uppvärmd och lösgjord.

Hjälpgivningen för öppna är i stort sätt samma som hjälpgivningen för en volt. Hästen skall vara inåtställd  och böjd i längdaxeln. Ryttaren skall ha känslan av att kunna ge efter på innertygeln och hästen skall då vara "kvar" i ställning.  Innerskänkel inverkar på innerbak ben, innertygel ställer och leder vid behov/ ger efter och placerar bogen innanför spåret. Yttertygel reglerar ställningen och förhåller vid behov och visar vägen, ytterskänkel har en otroligt viktig uppgift då den inverkar på ytterbak som ska orka skjuta på framåt. Skänklarna har den viktigaste uppgiften! Hålla ordning på bakdelen i öppnan. Bägge bakben ska röra sig rakt framåt- inner bakben vinklas pga av böjningen och att hästens vikt hamnar där. (det är därför det är en samlande rörelse!)

 

Till vänster kan ni se öppna sett uppifrån. Som ni ser är hästen böjd som efter en volt och hjälpgivningen verkar på samma sätt.
Den enda skillnaden är ju att hästen skall gå längs med spåret. Då skall ryttaren kunna visa vägen med vikt och framförallt yttertygel som visar vägen vid behov. Det absolut viktigaste är att hitta takt, balans och flyt. Det är också extremt viktigt att själv sitta i balans. Inner sittben skall belastas mer men samtidigt skall du också vara på väg rakt fram. Blicken mot målet!

Korrekt böjning är A och O i öppnan. För att kontrollera den är det ett bra tips att gå in i volter  och kontrollera böjningen och att hästen är eftergiven i innersidan. Var noga med att hela tiden behålla samma takt och balans genom öppnan och volterna.

Öppna längs spåret.
I öppnan skall hästen röra sig på tre spår. Där inner bak och ytter fram rör sig på samma spår. Inner bak får alltså träda in under kroppen och bära vikt.

Där av den samlande effekten. En förutsättning för att kunna utföra en korrekt öppna är att hästen först är lösgjord. Eftergiven i innersidan och eftergiven i ryggen med ett utvecklat påskjut.

Man kan variera och använda sig av öppnan på flera olika sätt. Det vanligaste är att rida den längs spåret, men mycket bra är att rida öppnan innanför spåret, på medellinjen eller kvartslinjen.

Man kan med fördel rida svaga öppnor och variera böjningen, göra tempoväxlingar eller övergångar exempelvis mellan skritt och trav. Bra är också att kunna ändra hästens form i öppnan. Kan du bestämma att rida hästen "rundare" utan att förlora takt och balans är det ett mycket bra kvitto! Ju mer du kan reglera hästen ju bättre.

Nöt inte för länge bara. Var uppmärksam på hästens signaler när du rider samlande övningar!

Korrekt handställning! 

"Händerna rätt upp och ner, tygeltag i underarmens förlängning"

Uppe till vänster : FEL! 

"kullagda händer" 

Kan inte vara känsliga och förleder till arbete med armarna!

Uppe till höger: RÄTT! (se ovan)

Nederst : FEL!

"Handlederna insvängda"

Stelt!

Fråga om handen

Fåga:
Hej

Först och främst, superbra blogg! Du verkar vara en verklig förebild inom ridningen. Jag undrar ifall du skulle kunna hjälpa mig (och antagligen många andra) och skriva lite mer om handen och övningar, eller hur man ska tänka, för att förbättra den.

Jag har nämligen en bedrövlig hand som jag har jättemycket ångest för. Jag rider oftast med omkulllagda och halvöppna händer vilket resulterar i en tygel och häst som bara blir längre och längre. Den är även väldigt ostadig och framförallt i trav nedsittning har jag svårt att hålla den stilla. Jag rider med för mycket kontakt på innertygeln och för lite på ytter. Jag har även en tendens att ''tränga'' med innerhanden. Dvs jag rider med innerhanden nästan liggandes på manken.

Varje ridpass sitter jag upp och tänker att idag ska jag minsann rida med perfekta, lugna, stadiga hände men av någon anledning blir aldrig så.


Snälla hjälp mig! Vad ska jag göra?!

Svar:
Tack så mycket för din fråga! Först och främst vill jag säga att du inte är ensam om detta! Du verkar också väl medveten om ditt problem vilket är bra men också kan leda till att du bara fokuserar på din hand. Det verkar som du gång på gång fått höra vad du gjort fel, och helt plötsligt är detta ditt enda fokus. Människan vill ofta lösa saker med händerna, det är det vi brukar göra. När man rider behöver man lösa saker med sin kropp, balans osv. För att kunna rida med en bra hand MÅSTE man först ha en balanserad sits.

Så först och främst behöver du fokusera på allt annat förutom din hand. Se till att du står stabilt i stigbyglarna och att om man tar bort hästen skall det vara som att du står i balans på marken. Ha hellre för korta stigbyblar än för långa, så att du verkligen får tryck i stigbygeln.

Anledningen att du tränger och rider med öppna händer har med att dina armar är en del av din balans i kroppen. Dvs ställer du dig upp så kommer förmodligen dina armar följa med dig upp. Så det du behöver göra här är att kunna göra något fristående med armarna utan din kropp!

Föreställ dig att du går med en bricka med glas med stora steg. Föreställ dig eller prova vad som händer om du låser dina armar.... ja glasen kommer förmodligen ramla av brickan.... Om du däremot håller brickan stilla samtidigt som fötterna rör sig så står glasen kvar. Prova detta hemma så att du verkligen känner och förstår vad jag menar.

Poängen jag vill komma till är att dina armar och händer skall frigöras från din kropp. Det finns massa bra övningar för detta till häst. (kontrollera först din sits att du sitter i avspänd balans) sen testa att med avspända armar leda med höger arm med en rörelse INÅT och avsluta FRAMÅT. Tänk "visa vägen" eftergift" var avspänd i armen och följ med så mycket du behöver med ytterhanden (tänkt cyckelstyre) led åt andra hållet. Känn att de viktiga är att du sitter rakt up och ned och känner att dina armar kan röra sig och visa vägen BORT från din kropp. Led med stora rörelser (vara noga med att handen vill bort från din kropp och aldrig bakåt) Gör du detta med känsla och avspändhet kommer hästen tycka det är skönt. Låser du dig så spänner hästen emot.

Till häst kan du också när du rider lätt i trav sviktar du med bägge händer mot hästens mun dvs framåt. Gör hellre för stora rörelser än för små.
Du kan också rida lätt och röra varannan hand uppåt i takt, växla och göra varannan hand. ett-två-ett-två och växla till ett-ett, två-två.
Det jag vill komma till är att du rider lätt avspänt och gör alla möjliga andra grejjer med dina armar!!! :-)

När detta fungerar kan du nu tänka att dina armar och händer är en del av hästens huvud och hals. Du ska ha ett följsamt stöd till hästens mun och hästen skall känna sig trygg med den gummibandsliknande kontakten. Du skall ha en korrekt handställning som innebär tummen högsta punkt, stängd hand och like vinkel in på handleden. Den lilla vinkeln är jätte viktig för att du ska ta alla dina tygeltag genom handleden som skall kunna vinklas ännu mer inåt. Handleden måste kunna röra sig och "LEVA". Detta måste du träna utan häst. Rulla runt dina handleder utan att underarmen rör sig.(tänk att du gröper ett ägg, spoar glass, stickar? ) Känn vilken skillnad det är när du stänger handen. Öva dig utan häst på ledande tygeltag med levande handled som avslutar med eftergift (dvs att den ska gå fråmåt mot hästens mun).

Slutligen: samarbeta med en till person, ta ett par tyglar eller ett rep, snöre. Bestäm en som är "hästmun" och en som är ryttare. Håll i var sina ändar. Låt den som är "hästmun" röra små långsamma rörelser fråmåt precis som ett hästen rör med huvudet när den skrittar. "ryttaren" försöker då med rätt handställning följa med med stöd på tygeln. Öva olika tygeltag. förhållningar, ledande tygeltag och "glappig tygel" (det värsta hästen vet)
Byt och känn på hur det är att vara hästmun!

Fråga gärna om det är något jag ska utveckla! Lycka till!

Ännu mer om lösgjordhet..

Kan jag tjata ännu mer om lösgjordhet? Ja!!! Så här kommer ännu mer:-) Den största anledningen att folk inte lösgör sina hästar är att de inte förstår hur eller har ordning på begreppen. Lösgjordhet förväxlas med att hästen inte bär sig och är lång går på bogarna och är såsig...

Jag kommer ihåg för ett par år sedan när jag själv inte kunde reda ut det heller, som tur är har jag ridit för så duktiga tränare som har kunnat lära mig det här så att jag kan komunicera ut det vidare. Jag har en valack som ställer höga krav på min tajming och kvickhet, blir lätt spänd och bär sig då inte. Jag mins hur jag inte fick ihop det att han skulle slappna av men samtidigt som jag trodde "vara samlad" och lyda. Verkligheten var snarare att jag bara skulle arbetat med lösgjordheten och takten och samtidigt vara tydlig med mina hjälper. Förmår jag att lägga honom i rätt takt, så bär han sig i balans. Kan jag sen rida honom lösgjord i bogarna finns det sen plats för bakbenen att komma under. Då finns det möjlighet att rakrikta ( rätta in bogarna på bakdelen) för att sedan kunna få ännu mer bärighet schwung och sen samla!

Slutsats är att det går inte att lösgöra en häst som inte går i balans! Den kommer hela tiden spänna sig för att försöka hitta sin egen balans, har den dessutom en obalanserad ryttare på ryggen så är det helt omöjligt. Det är alltså INTE hästen som är hopplös. Men vissa är hästar kräver mer skicklighet än andra. Hursom helst är det en KONST att kunna lösgöra en häst. Något som ställer krav på ryttarens känsla, teknik och teoretiska kunskaper.

Att rida en lösgjord genomsläpplig häst är det bästa som finns. Vilken känsla det är! Det är så värt att kämpa för! Varför lägger inte folk värde i det??? Varför är det bara krumilurer och vad folk tävlat för klasser som räknas? Kan man lösgöra sin häst (dvs första fasen på utb skalan löst: takt-lösgjordhet-stöd) Så har man kommit längre än man tror och möjligheterna att komma vidare i utvecklingen betydligt större! Ett av de största felen många tränare lär ut är när de säger till eleven att "sitta rakt" och "hålla händerna still". Denna schablon position innebär i 9 av 10 fall att ryttaren sitter med en som med en eldgaffel i ryggen med spända stumma händer. Får vi komunikation och lösgjorda bogar av den ridningen? nope. Att sitta i lodrätt sits avspänt med bålstabilitet och balans tycker jag är bättre. Att kunna visa vägen med en följsam arm och sviktande "levande" handled upskattar och förstår hästen mycket mer! :-)

Svar till Susanna, Häst som "sticker " i ökningar

Fråga: Hej! Har en häst som är 14 och går msv. Så fort jag ska göra tempoväxl så försöker han typ sticka. Han är mkt svår att ta tillbaka vilket resulterar i stora hjälper och att han kan slå om bak eftersom han tappar balansen.
Jag pröver mindre sträckor och då går det bättre. Han kan kännas jättefin och i uppförsbacke så länge jag ökar men så fort jag tar tillb honom slänger han sig på min hand...några bra tips?

Hej Susanna! Ja, det är ganska vanligt att lite heta hästar vill "ge sig iväg" i ökningarna. Det är ju skoj! heheh!
Du kan öva bort detta på flera olika sätt. Som du skriver är det bra att öva mindre sträckor. Det handlar ju om att du ska "behålla" kontrollen i varje steg och kunna reglera honom. Och att han ska vara fokuserad på dig hela tiden, kontrollera först och främst att han hela tiden är ställd till galoppsidan. Dvs högerställd i högergalopp. och vice versa.

Öva ökningar längs långsidan och ändra honom hela tiden. Ett bra tips är att räkna språng. Till exempel sex språng fram och sex språng tillbaka. När du känner att han lyssnar tillbaka kan du succesivt lägga in fler språng som du länger honom och göra det på olika linjer, även diagonalen.

HUR du fångar upp honom är av största vikt. Det är otroligt viktigt att han får eftergift när han kommer tillbaka och att han hela tiden är eftergiven i innersidan så att du till och med samtidigt som du fångar upp honom kan ge efter på innertygeln. Ibland kan det behövas lite tryck från din vad (under knät) (aktivera inner bak) Innnersänkel till yttertygel" som snabbt ger efter så snart han svarar.

Din tajming är helt avgörande med dina hjälper. Det är alltså superviktigt att du "förstorar upp" eftergiften så att den dominerar i hästens värld. Överdriv berömmet när han lyssnar på dig så han känner sig duktig. Tjoa och tjimma när han bara tänker att lyssna på dig. Visa honom att det är DÅ han är duktig! Se framför dig hur han följer dig och hur du får göra precis den upptagning du tänkt dig. Ett annat tips är också att du ofta rider diagonalen utan att öka. Så att han inte tar egna initiativ. Men i stort handlar det om komunikationen med din häst och galopparbetets kvalitét att han är rakriktad och eftergiven till galoppsidan och att du sitter i galoppsidan. Lycka till!

illustration sits

Jag har försökt rita i datorn här-pilarna illustrerar vilken riktning kraften skall gå i.

Huvudet- blicken skall vara i rörelseriktningen och bäras upp av
Nacken- som stabiliseras av
Ryggraden- som i sin tur hålls i balans av muskulaturen från
Bålen- en stabil bål gör det möjligt för
Höften-att svikta med hästens rygg. Men höften kan bara svikta om
Benen- hänger rakt ned med kraften ned i stigbyglar.
Låren måste vara avspända och hela kroppens balans utgår från basen från stabiliteten i
Foten i stigbygeln. Har man denna balans kan kroppen följa hästens rörelse och
Armen kan vara avspänd och röra sig utan att balansen påverkas, också
Handleden som kan svikta fram mot hästens mun eller verka uppåt förhållande eller ställande i hästens mungipa. (handen skall aldrig verka bakåt mot hästens känsliga laner i munnen)

true, true...

Barbacka lek och tankar om gas & broms

Idag red jag barbackapass på Wille. Underbart! Det bästa är att jag alltid är nöjd efteråt, det har ju med att jag sänker kraven och ridningen blir prestigelös. Att man inte rider på "riktigt".
Wille tycker det är skönt att slippa sadeln och jag tycker man får en härlig känsla att känna vad som händer i kroppen. Det ömsesidiga förtroendet blir man ytterst medveten om. Det är najs!

Jag var i Stockholm ett par dagar med jobbet, sen när jag kom hem vart det kel som bara den, jag inbillar mig att jag var saknad. Han är en riktig gris min häst. kel kel kel. Hade han kunnat sitta i knät hade han gärna gjort det.

Nåväl, dagens träning var fokus på lösgjordhet men även lite kvickhet och förfining av hjälperna. Jag försökte arbeta målmedvetet med vikten för att kunna vara så fin som möjligt i hjälperna.

Övergångar trav -skrittsteg -trav. ( med -poff iväg effekt av en lätt skänkel och övergång med ett förhållande tajmat säte) skänkelvikning på volt 3 steg rak tre steg osv. Skänkelvikning med 10 m volter åt "fel" håll på diagonalen. Sen gick jag vidare och "lekte" med skolor (tempoväxlingar och variationer), enkla byten.
Sen of course min favvo övning på Wille med sex steg fram sex tillbaka.

Fick mig att fundera mer över gasen och bromsen. Hur ofta det krockar och hästarna inte förstår.
Kom och tänka på när man kör bil. Är det bra för bilen när man gasar och bromsar samtidigt?
-nej... det är det inte för hästen heller. Den blir oftast mest förvirrad. Vi har väl alla sett någon dra och sparka samtidigt. hua.
Det är därför vi ryttare ständigt måste öva upp vår teknik, snabbhet och känsla. Så vi inte ger hästarna en massa dubbla signaler! Handen ska ju "förvalta drivningen". Förstår man vad jag menar då? Jag menar man kan ju inte gapa SPRING! och samtidigt gapa STANNA! Man ju inte heller tjata; spring, typ , elle aa spring, elle typ stanna elle aa typ. Är ni med? hehe...

Ett målmedvetet beslut från magen och bilder på näthinnan så blir man tydlig i sitt språk (det gäller förövrigt allt ledarskap!

Läsarfråga! Överbyggd pigg häst:-)

Hej!

Först och främst tusen tack för en otroligt bra, välskriven och intressant blogg! Jag har tidigare skrivit en fråga till dig och jag är givetvis OERHÖRT tacksam för ditt engagemang och den kunskap du delar med dig!
-Tack!

Jag har full förståelse för om du inte orkar, vill, har tid eller vad som helst - ta dig an denna fråga.
-Jo jag vill ha frågor!!

Det är nämligen så att jag äger en sjuårig valack som är underbar på alla sätt och vis. Det är en väldigt arbetssam gosse som alltid gör sitt bästa. Men som alla hästar har han också sina svagheter, hans svaghet är att han gärna rusar iväg (ligger på lite för mycket i handen) och på detta sätt släpper bakbenen och undviker att lägga vikt bak.

-Ja, hans exteriör gör att han har svårare att bära sin egen kropp och en ryttare i balans! Men det är mycket vanligt bland svenska hästar med lite kortare framben och i det flesta fall kan det gå riktigt bra ändå. Men man får vara noga i ridningen att försöka visa hästen hur den ska bära sig. En häst som inte är i balans kommer antingen ligga på (som du beskriver) eller också bromsa, knäppa av eller kombinationer av detta. Mitt allra bästa tips är att du skall ägna dig åt att hitta balansen. Du måste börja med dig själv för att sedan kunna visa hästen rätt balans.
Du skall helt enkelt gå igenom utbildningsskalan innan du tänker på att samla honom.
Först har vi takten. Här ska du lägga energi. Detta är din största utmaning. Det går ut på att du ska bestämma vilken takt och tempo han ska hålla. Skilj på begreppen. Har du en "symaskin" måste du med din takt rida långsammare så att han väntar på dig. När han väntar driver du honom framåt. Erbjud ett fölsjsamt stöd i munnen. Bry dig inte så mycket var huvudet är. Undvik att vara flackig eller stora eftergifter. Ha istället en följsam lugn och trygg hand. När han väntar på dig ger du efter genom att slappna av. Känn hur all spänning rinner av dig. Andas ut.

Sen driver du lugnt honom framåt medan du fortsätter att bestämma en lugn takt. Rid gärna lite innanför spåret för att kontrollera att du får en jämn kontakt på båda tyglar och att du kan rida honom rak. Lyssnar han inte utan fortsätter rusa, så bryter du av och ger efter så snart han bryter av. Visa honom att han ska söka eftergiften (din avspänning).


Han är överbyggd och har naturligtvis svårt för att komma in under sig bak. Så länge han får "sprätta" på med sina framben går det bra, men när jag ska begära lite samling tar bensinen slut och han blir plötsligt "okänslig" (det är givetvis jobbigt för honom).

Som du beskriver honom är han inte färdig för samling ännu. Du måste först kunna få honom att följa dig och din kropp (takten och tempot du bestämt), sen ska han lösgöras, rakriktas och SEN kan man samla. Så när han förstått hur han ska reda ur sin kropp, så kommer du i ett senare skede kunna samla honom.
Försök att rida mer utifrån din kropp och mindre med "handbromsen". Tänk balans i allt du gör och hur du ska göra det enkelt för honom istället för svårt, är du med? Dvs rusar han, försök få honom att förstå att din väg är mest bekväm, rid stora linjer istället för skarpa svängar. Hitta lugn, balans och en fin ridning med avspänning.


Jag försöker att i korta sekvenser få honom att sätta sig; men har i ärlighetens namn svårt att veta exakt hur jag ska göra. Vilken enormt stor fråga; men kanske har du något matnyttigt tips att ge mig hur man på bästa sätt arbetar vidare med en sådan häst?

Det är en stor missuppfattning som råder att man ska arbeta så mycket med samling utan att löst de första bitarna i utbildningsskalan... Då blir det pankaka... Jag förstår att du tycker det är svårt att veta hur du ska göra och det är säkert någon tränare som gett dig rådet att han ska "sätta sig". Tänk istället att han ska röra sig i balans med ren takt i alla gångarterna. Du är hans lärare och ska på ett så pedagogiskt vis som möjligt förklara för honom vad som är "rätt" genom att varje gång han förstår dig bekräfta honom med en eftergift genom hela kroppen.

Övergångar är A och O när du förklarar att han ska vänta på dig. Börja med skritt trav. Få de så fina som möjligt. Rid på stora linjer. Se över din sits. Sitter du i avspänd balans? Hur är din handställning? Är armarna avspända och handleden flexibel med stängda händer?

En bra övning är också att trava runt fyrkanten med bägge tyglar i ytterhanden. Känn att du står med ett jämnt tryck i bägge stigbyglar och res dig rakt upp. Bestäm takten med din lättridning. :-)
Då slutar man störa hästens mun och rider istället med kroppen!

Stort lycka till! Fråga gärna mer om jag ska utveckla något, och berätta gärna hur det gick!!!
PS, kolla utrustningen också så inte sadeln trycker på bogarna, slår i ryggen eller liknande, det ser jag allt för ofta!

Bundeschampionat!

http://www.clipmyhorse.de/en/live/channel/2/dkb-bundeschampionatecompetition-20-dressurpferde-klm-6j--finalqualifikation/

Sadlar

Hur vet jag om sadeln passar?

Det första tecknet på att sadeln inte passar till din häst är att hästen säger ifrån.

Har du en häst som…

•  

•   inte tycker om att bli sadlad?

•   rusar mot hinder?

•   spänner/sänker ryggen och skjuter upp huvudet?

•   är dåligt musklad vid manke/rygg?

•   har ont i ryggen?

•   försöker slänga av dig?

•   har svårt att sätta under sig?

•   som spänner och knäpper av i nacken?

•   som behöver värmas upp 15-20 min innan den är ”ridbar”?

•   som har sadelgjordstvång?

Då kan det vara sadeln som inte passar till hästen!

Det kan också vara så att sadeln inte passar till dig.

Har du problem med…

•   att hålla still skänklarna?

•   att hitta balansen?

•   att du hamnar i stolssits?

•   att du får ont ”i” sittbenen?

•   att du får ont och till och med blöder i ”fram”?

Då kan det vara sadeln som inte passar dig.

Om hästen tvingas gå i en sadel som inte passar, för trång eller fel passform, så påverkar detta hästens hälsa och prestationsförmåga. Tänk dig själv att gå med en tungt packad ryggsäck där dessutom ditt pennfodral trycker dig i ryggen på precis samma ställe varje dag.

Nu tänker du att hästar är inte så känsliga. Inte? Dom känner ju när en fluga landar på pälsen!

Sadeln måste:

•   Manken måste gå fri, både uppåt och åt sidorna, annars får hästen jättesvårt att svänga.

•   Ha en 4-5 fingrar jämnbred (får ej bli smalare på mitten eller bak) kanal mellan panelerna, för att ryggraden (tornutskotten och ligamentet)  skall gå fri.

Låta bogarna gå fria. I 95% av alla fall ligger den i vägen för bogens bakåt/uppåtrörelse och det orsakar även problem längre bak på ryggen.

Balans

Ett återkommande begrepp som jag mantrar. Igen och igen drar jag slutsatsen att det är dit vi hela tiden måste gå tillbaka.

Denna ordning vill jag göra saker i...

1. ryttarens balans (ryttarens förmåga att vara i jämnvikt med hästen i alla gångarter utan att störa den)

2. ryttarens inverkan (ryttarens förmåga att tajma sin inverkan, känna av, förstå och anpassa sig efter hästen.Ryttarens teknik, kvickhet i hjälperna, förmåga att ge efter (tajma)

3. Hästens takt (sen resten av delarna i utbildningsskalan)


Meningen med ounkt 3 är att att ryttaren medvetet skall lägga hästen i en takt där hästen hittar bästa möjliga balans. Därför måste ryttaren förstå hur denne skall kunna ändra hästens takt och kunna ändra den och känna sig fram var komfortläget är. Det kan betyda att ryttaren behöver "kvicka till" takten eller lugna den. Beroende på vad man sitter på.

Innan vi ens kommer hit behöver ryttaren förstå vikten av sin egen balans. Det går inte att rida skickligt utan att ha en god kroppskontroll och balans! Som ryttare är du en atlet och idrottare!

Så back to basics! Öva din balans på alla tänkbara sätt och se till att öva din sits på linan once in a while. Det gör skillnad! Ridning är som all träning en färskvara!

Så här kan du träna utan häst:
-Stå på ett ben (exempelvis på bussen)
-balansbräda
-gå på slackline (gå på lina)
-eller andra sätt som du kanske kan hitta på.

Med häst
- stå upp i stigbyglarna! Hitta bra balans i alla gånarter i fältsits
- rid lätt med en hand (tyglarna i yttertygeln)
- Låt någon longera dig (hästen skall vara inspänd!) och gör lämpliga övningar. Dock ej för länge.

Sen njut av resultatet! :-9

Hantera nervositet på tävlingen-planera uppvärmningen i förväg.

Eftersom jag knappt tävlar längre, upptäckte jag till min fasa att jag inte hade någon som helst koll på mina nerver i söndags när det var dags för tävling. Det visade sig att jag var teoretiker vad det gäller mental träning :-9. Som tur var gick det bra ändå trots vår dåliga tävlingsrutin och nerver på utsidan. Willegrisen var duktig, och jag försökte tänka positivt genom programmet. Mycket på grund av att jag gjorde en genomtänkt framridning, som jag planerat grundpelarna för i förväg. På så sätt kunde jag lättare vara i nuet trots att jag var skitnervös.

När nervositeten "har en" så är det lätt att bli som en humla i en burk och glömma bort vad man håller på med på framridningen. Därför är det bra att ha en förutbestämt system, gärna likt det man har hemma så att både häst och ryttare känner sig trygg.

Så här red jag fram i söndags:
Jag började givetvis i skritt för att sedan fortsätta med att jogga runt i trav-lättridning på stora böjda linjer. Efter ett par minuter över i galopp -lätt sits (!) och mjuka tempoväxlingar arbetsgalopp-mellangalopp. Med flera byten av varv. Sen kom frustningarna och de västa spänningarna försvann. Sen skritt lång tygel med massa påskjut och framåt bjudning.
Detta ägnade jag de första 15-20 minutrarna till.

Sen började en mer planerad ridning med mål att få Wille lite snabb i fötterna, uppmärksam och genomsläpplig samt lätt för små hjälper. Jag gör övergångar mellan skritt och trav på volt, växlar ett par steg med skänkelvikning på volt i skritt och trav. Kollade av bakdelsvändningarna Gick vidare och red övergångar trav-galopp-trav-skritt.

Sen en fas med rakriktande och samlande travarbete. Då red jag lätt igen (för att få mycket rygg) och red öppnor och slutor samt sex steg mellantrav -sex steg samlad trav. Samt tempoväxlingarna i skolorna.

Efter det samlande galopparbete, övergångar galopp skritt på volten. Sen ut sex språng mellangalopp sex språng samlad galopp. Förvänd galopp och tempoväxlingar i den förvända.
För säkerhets skull kollade jag av övergångarna galopp trav för att kolla att Wille fortfarande var eftergiven i ryggen. Testade också att han kunde söka sig framåt nedåt på bettet med bibehållen bärighet och spänst. Sen lite skänkelvikning på volten igen för snabbheten i fötterna och samtidigt lösgörande effekt.

Skrittpaus igen.
Oj dags att gå in på banan... Två uppridningar han jag genrepa.

Sen fick Wille hjärtstillestånd när han fick syn på domarbilen. Men det är en annan historia...
:-)

Bra övning för aktiva bakben!

Halloj!

Här kommer min favvo-övning för tillfället:

Efter lösgörande uppvärmning kör vi lite tempoväxlingar genom att räkna steg!

Rid arbetstrav i lättridning längs fyrkanten. Räkna högt sex steg mellantrav- sex steg arbetstrav. Upprepa ett par ggr, sträva efter lätt hjälpgivning och en bra rytm!

Ta lite paus eller gör något annat (traggla inte för länge, då det är en krävande övning).
Sen upprepa sex steg mellantrav- fyra steg arbetstrav- sex steg mellantrav.
Gå vidare och samla mer (beroende på utbildningsgrad)växla mellan samladtrav och arbetstrav.
Fyra steg samladtrav - sex steg arbetstrav- fyra samlad- fyra arbets- sex mellantrav osv.

Gör samma i galopp!
arbetsgalopp-mellangalopp sex steg mellan / sex arbets osv. (kom ihåg att hästen skall vara ställd till galoppsidan ALLTID)

OBS!
Ett tekniktips är att tänka att handen skall röra sig som bakbenen. Dvs när du vill ha påskjut framåt ska handen i varje steg tänka framåt mot munnen. (gör rörelsen nu med låtsas tyglar)
När du vill att bakbenen med samma takt och energi istället ska uppåt (vinklas under kroppen) så tänker du handen i en liten rörelse uppåt/framåt. (gör det också)

TÄNK PÅ: sega bakåtsträvande tygeltag bromsar bakbenen, DET VILL VI UNDVIKA! Om vi då istället vill ha aktiva bakben får vi ha kvicka tygelhjälper (utan att bli hård) som snabbt kan ge efter. Tygeltag som kan ge plats framåt (leda vid behov i sidled) eller förhålla lite uppåt med snabb eftergift. ÖVA DIN TEKNIK!

Lycka till!

Mina argument till tidigare inlägg...

Först får jag nog klargöra att man stundtals kan rida hästen lite bakom lodplan när man lägger ned hästen och rider den "rund". Men det är inget man vill eftersträva ens då. Hästen skall hela tiden söka stödet med nosen fram oavsett var vi placerar nacken.

På tidigare bild kan ni se "stretched neck" och det är precis det man vill när man lägger ner hästen. Att den ska använda andra muskler och sträcka ut sin överlinje så att ryggen blir som en båge upp. Tänk bro..

När man tvingar in nosen på hästen tar man bort dess försvar. Det är många som rider på detta vis men inget jag förespråkar då jag hellre ser en ömsesidig kommunikation där hästen följer (och vill följa). Istället för att man kränker och tvingar hästen.

Givetvis ska ryttaren alltid vara ledare och hästen skall respektera sin ryttare/ledare. Men respekt är något man får förtjäna om ni frågar mig;-)

Anyway, det finns ibland flera orsaker till att hästen går felaktigt bakom lodplan. Väldigt ofta vill den komma undan stödet och letar febrilt efter någonstans den kan få eftergift. Har ryttaren inte en följsam hand kommer hästen vika in nosen (eller springa med huvudet i vädret)
. När hästen inte söker stödet kan inte ryttaren påverka bakbenen. Gas och broms och nyanserna där emellan.

Hur ska man då göra med en häst som "knäpper av"???
-Det är inte helt enkelt men fullt möjligt! Ofta är det känsliga hästen med mycket känsliga munnar.

Det viktiga då är att tänka på vad man vill uppnå på hästryggen. Jo- att hästen ska söka stödet och suga tag i det med nosen fram.

Hur ska den förstå att det är det du vill???
-Jo, du måste berömma minsta tillstymmelse till rätt reaktion genom att ge efter på tygeln så fort nosen vill det minsta fram i stödet! Var noga med att behålla stödet om hästen viker in nosen, den ska inte ha eftergift där!!! Snart märker hästen var eftergiften finns, när den söker sig fram på bettet!

Detta ställer stora krav på dig som ryttare, följsam hand! Du måste få hästen att bli trygg med ditt stöd och vänja den vid att din hand tänker FRAM och inte bak.

Har jag en svår häst som bara knäpper av rider jag uppresande tygeltag och rider den hellre över tygeln tills den hittar min hand där och hittar sin takt och balans i kroppen.

Många gillar känslan när det blir "lätt" i handen... många säger "sytråd" men jag säger LURAD.
OM det inte är så att du kan göra mjuka övergångar balanserade tempoväxlingar med samma takt.
Så hellre liiite för mycket stöd en för lite. Det viktiga är att det blir en trygg och angenäm känsla för hästen då blir det även det för ryttaren.

Så du som har en avknäppt häst... rannsakan och jobba med din handställning, sviktande handleder och följsamma avspända armar och tänk efter när du ger eftergiften...

Good Luck!

formen- rid hellre hästen framför än bakom lodplan!

kolla länken!

http://youtu.be/aPtL_qlqFQE

Lär dig förstå hur språket styr dina känslor... :-)

Lite bra tankar som jag tagit från en sida med mental träning!

Hur skulle det låta om du satte dig i en taxi i Stockholm sa till chauffören att du inte ska till Stureplan, inte till Kungsgatan och inte heller till Slussen. Tror du att du kommer dit du ska då?

Det låter som ett skämt, men faktum är att så här gör de allra flesta när de vill vara extra fokuserade. Du kanske förstår bättre vad jag menar om du tänker på de här fraserna:

- Jag får inte bli nervös.
- Jag får inte missa detta slag.
- Jag får inte missa mål.
- Jag får inte misslyckas.

Dessutom brukar man hjälpas åt i grupp: "Kom igen, vi får inte tappa det här nu!"

Det här kallas negativ fokusering. När du säger en mening med "inte" hoppar din hjärna över "inte" och fokuserar på resten.

Prova själv:

- Tänk inte på färgen blå.
- Tänkt inte på en giraff.

Nu när du inte tänker på giraffen så vet du nu hur den inte ser ut. Eller?

För att din hjärnan ska förstå meningen "jag får inte misslyckas", måste du skapa en mental föreställning om hur det är att misslyckas för att du ska veta vad du "inte" ska göra (om du är förälder gör det nog lite ont i magen nu va...).

Det är faktiskt bättre om du säger till dig själv "jag får inte lyckas", men det finns så klart bättre alternativ.

Hur gör man då?

Så hur ska du nu sluta tänka på en giraff som står där och dricker vatten med sin långa böjda hals? Enkelt. Tänk på en tiger som kastar sig över en zebra i stället. Om du väljer att tänka på det du vill så är det omöjligt att samtidigt tänka på det du vill undvika att tänka på.

Tänk på vad du vill prestera och tala om det för din hjärna. Vill du åka taxi till Odenplan så är det ointressant att tala om vart du inte vill åka. Meningen: "Jag får inte misslyckas" måste förvandlas till "jag ska lyckas".

Se upp med språkets små fällor

Den lite försynte svensken brukar ofta säga ordet "försöka" istället för "jag ska". Antagligen för att inte låta märkvärdig. Men tänk dig att det ringer på din dörr. Du är upptagen så din vän går iväg och öppnar istället. När vännen kommer tillbaka får du höra att han/hon "försökte" att öppna dörren. Blev dörren öppnad då? Eller är ordet "försöka" ett bra exempel på hur andra ord än "inte" kan få oss att fokusera på något annat än det vi vill göra?

- Jag ska lyckas... Men tänk om jag misslyckas?
Visst, det händer att man misslyckas, men chansen är ju större om du fokuserar på att "inte misslyckas".

Om du inte tycker om att formulera dig så där rakt kan du prova det här magiska ordföljden istället: Jag ska göra det fysikt bästa jag kan och förbereda mig mentalt på allra bästa sätt, så att jag gör allt i min makt för att lyckas.

En konst att fokusera på rätt mål rätt - träna på den

John Wooden*, en av Amerikas bäste coacher i basket, övertygade sina spelare att undvika att fokusera på att vinna. Han sa att det var utanför spelarnas kontroll om de vann eller ej. Däremot skulle de göra allt i deras makt för att förbereda sig själva mentalt och fysiskt inför varje match.

Svar till Cissi!

Hej!
Kul att du är tillbaka, alltid intressant att läsa dina inlägg:)
Nu har jag ett litet "problem" som jag gärna skulle vilja få tips om hur jag ska lösa! Jag har ganska nyligen börjat med förvänd galopp på min 6-åring och jag har problem med att i båge/vändning åt höger (i vänster galopp) så sladdar han utåt med bakdelen.

Tränaren säger att ytterskänkel ska "hålla galoppen" det känns som att det även får effekten att han då "går undan" för högerskänkeln och liksom galopperar i sidled/sladdar i vändningen. Tycker att det blir ngt bättre om jag har högerskänkel lite längre fram.

Tilläggas bör att han även i rättvänd galopp (vänster) skjuter in rumpan. Där försöker jag rida med lite öppnatänk, alltså flytta in bogarna och rätta framdelen mot bakdelen, ska jag tänka så även i den förvända? Känns logiskt, men svårt...Eller ska jag fokusera på att få honom rakare i den rättvända först kanske?

Hej Cissi!
Din analys på slutet här är bra tycker jag, du måste först rida honom i balans i rätt rättvänd galopp. Tänk återigen BALANS och krångla inte till det, det behöver inte vara svårare än rättvänd galopp det är balans och bärighet som är nyckeln.

Hästen vet inte vilken galopp den har, utan galopperar i den galopp den är i balans för.
Hästen behöver rakriktas och precis som du skriver, ska du rikta bogarna på bakdelen. Tänk på att hästen gör samma sak i båda varven, du känner det tydligare i ena varvet. Men den kommer vara banan och lura dig i båda varven, dvs alltid skjuta bogen till höger och rumpan till vänster. Därför måste du alltid tänka bogarna till vänster och bakdelen till höger.

När du har hästen någorlunda rakriktad skall den ALLTID vara STÄLLD till galoppsidan. Höger galopp-ställd till höger och vänstergalopp ställd till vänster. När hästen är korrekt ställd skall du kunna ge efter på innertygel och hästen skall vara kvar i ställning. dvs INTE hålla hästen ställd med innertygel)Då får du några mer "gram" i den yttertygel.

Det din tränare menar med att att ytterskänkel "håller" galoppen är att att ytterskänkel driver på ytterbak som startar varje galoppsprång. Hamnar ytterbak utanför kroppen tappar hästen bärighet och balans. Likaså kan du bromsa ytterbak med din innertygel om hästen upplever den för dominant (kan räcka med ytterst lite).

Om hästen flyttar sig i sidled när du vill driva den framåt måste du gå tillbaka och förklara att din framåtdrivande skänkel, dvs bara rida framåt och hitta balansen. Tänk på hur du förklarar vad du vill för hästen. Bekräfta den när den gör rätt. (genom att vara passiv och spänna av)

Det är också viktigt att DU tänker på att förvänd galopp inte är något hästen skall "lära sig" som någonslags cirkuskonst, utan att du istället tänker att du ska kunna arbeta hästen i galopp, rakrikta den ändra takt och tempo, vända osv. Rida höger galopp i höger och vänster varv, den ska fortfarande bära sig och vara i balans för galoppen du rider i.

Anpassa övningen efter hur hästen och du kan hålla balansen. Så fort den kanske tappar balansen, spänner sig och försöker hitta sin kropp, möt det med avspänning och låt hästen hitta sin kropp i lugn och ro!!!

Tänk också på att börja med det ENKLA, sen succesivt öka kraven allt eftersom galoppen blir bättre och mer reglerbar!

Rid exempelvis i rättvänd galopp i ett tempo och en takt som känns bra och balanserad, rid lite innanför spåret gör en SVAG båge, känn att du spänner av extra mycket och fokusera att fortsätta rida hästen i höger galopp (eller vänster) Sitta i galoppsidan, ha den ställd utan att "låsa fast" och klämma. Var som en fjäril på ryggen, ge hästen förutsättningar för att hitta sin kropp och spänn av extra mycket så snart det blir "svårt". Balans och bärighet i varje språng!

Kanske ska du börja med en båge som knappt är en båge... öva på att reglera tempot istället och att ha en eftergiven innersida, sitta i galoppsidan osv.

Traggla inte för länge utan endast korta sekvenser och massa beröm!
Fråga gärna igen om jag ska utveckla något!
Lycka till Cissi!

DETTA imponerar på mig

Ytterligare komplement till förra frågan och svar till anonym.

hej igen anonym. Jag kan prata mycket om nacken och huvudets position, men det kan bli missförstånd ibland när man fokuserar på en speciell del på hästen och inte ser till hela hästens kropp. Man måste förstå helheten! Det går inte att bara fokusera vart huvudet är, eller att nu ska jag bara träna bakbenen... Däremot är det viktigt att kunna ändra hästens form och sträva efter att hästen kan söka stöd "långt fram" dvs. Vi vill inte ha siuetten kort hals -lång kropp. Utan att hästen så snart som möjligt kan balansera kroppen med "lång hals" DÅ får bakbenen "plats" att träda in under kroppen. :-)
Ang din fråga om ryggen, så kan du tänka den som en båge som kan vara svängd konvext eller konkavt. Det man sen vill ha i korrekt samling är att ryggen kommer upp, bakbenen vinklas och kommer in under kroppen, hästen kommer då i uppförsbacke och ser mer komprimerad ut och nacken blir högsta punkt. För att få denna korrekta samling måste man få ryggen att "bukta" åt rätt håll. I det arbetet handlar det om att lösgöra hästen så att den först hittar kroppen, rider man den då så att den söker stödet framåt nedåt så sträcker den ut de musklerna! Men som jag skrivit i inlägget skall inte detta gå utöver att hästen tappar balans och bärighet. :-) Mitt tips är att du ska försöka att ändra formen ofta och kontrollera att du kan rida häsetn "rundare" när du vill. Hela tiden söka rätt känsla.

Svar till anonym- lång och låg eller bärig?

Anonym. Ibland kan det vara jobbigt att få råd man inte bett om... Det finns en poäng i att rida hästen lång och låg för att få hästen att kunna arbeta med ryggen. Personligen skulle jag vilja ta bort "lång" Istället säga low deep round. En lång häst som inte går i balans är inget att eftersträva! Jag har själv friesrar i träning och rider en ibland, så jag känner till problematiken och förstår precis vad du menar. De är byggda på ett annat sätt, mycket högresta.

Jag tycker att ditt resonemang låter vettigt. Först ska hästen hitta sin balans med sin ryttare sen försöker ryttaren få hästen att söka stöd på bettet för att sedan kunna bestämma formen på hästen. Det är inte alls säkert att du ska rida runt den jätte djup hela tiden. MEN du ska ha en strävan att kunna bestämma formen på hästen så att du kan "söka" comfortläget och bästa möjliga bärighet.

Jag vill återigen referera till utbildningsskalan. (låg form finns inte där) Utan punkten STÖD som nr 2. nledningen att det är nr 2 är att först kommer TAKT.
Takten är A och O dvs ryttaren skall då lägga hästen i en takt där hästen kan bära sig själv och sin ryttare i balans. Jag skulle vilja formulera första punkten TAKT/BALANS.

1.takt/balans
2.stöd/ förtroende för ryttarens hand.
3.lösgjordhet (ryggverksamhet mm.)
4.rakrikning
5.schwung
6.samling

Du har alltså rätt i ditt resonemang. Däremot skall ditt mål vara att du så snabbt som möjligt kan få din häst att i balans söka stöd så att du kan bestämma att hon skall söka sig framåt nedåt. Men då skall takten vara den du bestämt osv, den ända skillnaden är att hästen sträcker ut musklerna i ryggen och gympar dem. Förmodligen har din häst korta muskler där och det kan behövas ett långsiktigt tänk för att den skall bli starkare och möblera om sin kropp. Men hästen skall hela tiden kunna bära sig!!! INTE lång och tappa balansen!!

Om du vill få mer ryggverksamhet finns det en hel del övningar du kan arbete med systematiskt. Kom ihåg att hela tiden lyssna på din häst och känna den! Exempelvis är det super att galoppera och hitta ett fint flyt som uppvärmning, hitta bärigheten där det blir lätt för både dig och hästen. Få igång den så att den galopperar på och får igång hela kroppen. Testa viken takt den hittar bäst balans i, kanske behöver du en snabbare takt eller kanske en lugnare? Den frisern jag ridit har jag fått försöka nästan "raca" med för att den ska fram med öronen och hitta sin egen bjudning och sin egen kropp. Men det kan vara olika beroende på hästens problematik.

Efter galoppen skulle jag ta en paus med hästen låta den pusta. Sen ägna mig åt ex. Galopp -trav övergångar på böjt spår. Extremt bra övning för att få hästen rygg att komma upp! (tänk på att vara lätt i sätet i övergången så ryggen får komma upp! Skritt arbete kan man också med fördel ägna sig åt efter galopparbetet. Se till att du kan styra med vikten, flytta hästen i sidled, få den att följa ledande tygeltag osv. Läs mer om lösgörande rörelser för att få hästen att arbeta med hela sin kropp och bli genomsläpplig. Har man problem med bärigheten skulle jag lägga in mycket övergångar. Så att gas och broms samt nyanserna däremellan fungerar.

Som lösgörande att du rider, galopp-trav-skritt-trav -galopp osv. Sen kanske fokuserar på trav -skritt och räknar steg skritt steg. Exempelvis 4 steg. Försök inverka så fint som möjligt och få så mycket reaktion som möjligt!

Lycka till!!!

Livet handlar om relationer. Detta är så fint!

sitsövningar!

Svar till anonym

Fråga: Jag upplever att den hästen jag rider är väldigt spänd i nacken och att det oftast är där det tar längst tid för den att bli lösgjord och den lägger ofta huvudet på sne, har du några tips på övningar för det? Kanske spändheten kommer någon annanstans ifrån så jag måste jobba med lösgörande för en helt annan del av kroppen? / Samma anonym återigen :)

Svar:
Hej Anonym. det är ett vanligt problem med spända nackar. Huvudet på sned har med att hästen inte är rakriktad att göra. Ska ge lite tips hur du kan tänka där. Jag har svårt att fatta mig kort så här kommer en utläggning:

Angående spänd nacke: För att lösgöra hästen fysiskt är det en förutsättning att hästen är lösgjord "psykiskt" / mentalt. På många hästar (ofta med mycket nerv) är detta den stora utmaningen. Det är också lite individuellt från häst till häst, men i regel handlar det om att göra hästen trygg. Samt att du som ryttare blir intressant att lyssna på så att hästen kan skärma av sig från omvärlden.

För att förstå hur du ska få hästen att spänna av mentalt måste du förstå vad som gör den stressad och spänd. OCH vad som gör den trygg och fokuserad, vilka bra övningar som fungerar på just din häst. Man kan inte stressa fram mental avspänning, så din inställning betyder ALLT:
Hästar är experter på att känna energier! Tänk på hur din kropp reagerar när du tänker på något obehagligt eller smärtsamt.... Sen tänker du på något behagligt eller härligt.

Så reagerar vi på våra tankar. Därför är det så viktigt vad vi tänker när vi rider. VI måste vara mentalt avspända och se det vi vill åstadkomma framför oss.
Hästens kropp funkar på samma sätt, när den inte behöver ha koll på att monster ska äta upp dem och känner sig trygga med en konsekvent ledare som kommer med tydliga direktiv kan den lämna över "ansvaret" på sin ryttare.

Min andra erfarenhet är att spänd nacke ofta har mycket med acceptans av bettet att göra. Hästen "stålsätter sig" och försvarar sig mot ryttarens hand. Jag skulle på en sådan häst förmodligen arbeta den ganska länge i skritt, så att nacken är som smör innan jag ens börjar trava eller galoppera. Denna hästen kommer du behöva "leka" med nacken hela tiden och ställa den åt alla möjliga håll hela tiden. Märk väl att det är en balansgång när du ställer, så att det inte blir för grovt eller för mycket så att du istället får spänning!

Övertyga istället hästen om att din hand är "gosig" och att hästen får eftergift när den följer. Kontrollera din handställning att du har stängd hand men en RÖRLIG handled. Att du kan med stilla arm "rulla runt din handled med stängd hand. (tänk gröpa ur ett ägg /skopa glass eller något)

Dina ledande tygeltag är också av otroligt stor vikt, Du måste få din häst att följa tygeltagen utan att spänna emot. Hästen kommer följa tygeltaget om du "förtjänar det" dvs om ditt ledande tygeltag:

1. följs av omedelbar eftergift när hästen följer
2. leder med en AVSPÄND arm
3. lekande mjuk och rörlig handled
4. Går inåt-framåt (EJ BAK då får man spänning eftersom hästen tappar balansen)
5. yttertygel ska tillåta det innertygel begär. Dvs som ett gummiband. Hästen ska kunna böja sin hals och komma runt med ytterbog. Yttertygel skall erbjuda kontakt men följa med. (tänk cykelstyre)

Detta tycker jag att du ska börja med i skritt. Se till att hästen följer ledande tygeltag. Ta det lugnt och tålmodigt och fokusera på eftergiften/ belöningen. I trav och galopp ser du till att hela tiden rida i svag ställning och "leka med nacken" så att du får en fin gummibandskänsla i handen. :-)

Lägger hästen huvudet på sne så får du på samma sätt ställa den åt andra hållet och leka med nacken så att du bestämmer var den ska vara. Anledningen är att hästen inte är rakriktad och avlastar ett bakben (belastar sig skevt) Det är viktigt att du samtidigt som du leker med nacken, tänker att du ska placera bogarna på bakdelens spår. ( det gör du genom ledande tygeltag, samt reglering med yttertygeln hur mkt halsböjning du vill ha)

Exempel: hästen skjuter bogen till vänster och rumpan till höger.
Då måste du i första hand få bogen till vänster på bakdelens spår. Detta gör du genom att leda med höger tygel, reglera böjningen på yttertygeln, så att halsen är ganska rak. Samt själv sitta till höger och få vikt i den stigbygeln. Man kan också fuska lite genom att driva bakdelen en aning utåt med innerskänkeln.

I övrigt ska du alltid känna att du kan driva båda bakbenen in i stödet till bägge tyglar!
Lycka till!

Lägg upp träningen med en plan!

Det här tror jag skrivit tidigare men känner att jag kan ta upp det igen för att det är så viktigt. Det finns vissa fakta man bör känna till när man håller på med ridsport. Anledningen att jag tjatar om detta är att jag vet att väldigt många inte förstått detta basala om att mna först måste syresätta en muskel för att den ska kunna arbeta.:-) Jag hoppas många läser detta och tycker det är det mest självklara i världen. Om inte kanske får en ny "regel" att förhålla sig till för varje pass!

Så här bör ett normalt ridpass se ut på en häst på Lätt A till Grand Prix.

-skritt 10 min
-lösgörande uppvärmning 15-20 min
-rakriktande/samlande arbete 10-30 min (med skrittpauser och lösgörande efter behov)
-nervarvning trav +skritt 10-15 min

(givetvis kan minuterna variera lite med undantag för de två första punkterna, eller punkt två kan ju förlängas vid behov.)


Så här bör ett normalt ridpass se ut på häst utbildad tom Lätt B (tiden varierar med ålder/ träningsupplägg osv)

-skritt 10 min (ev utan ryttare)
-lösgörande uppvärmning 15-20 min
(-lösgörande & rakriktande arbete 10-15 min.)
-skritt 10 min (ev utan ryttare)

Det jag vill förmedla här är att oavsett nivå så ska hästen alltid värmas upp och lösgöras först! Det tar Ca 20 min för hästen att få blodgenomströmning i alla muskler. Det kan med äldre hästar ta längre tid.

Det finns inget som får mig att må så illa som när ryttare tar sina hästar och det föörsta de gör är att sitta ner på deras kalla ryggar och samla hästarna utan att först värma upp och lösgöra. USH! För att kunna lägga upp ett ridpass och kunna bygga upp hästen långsiktigt och skonsamt måste man kunna skilja på vad som är lösgörande och vad som är samlande.Och man måste kunna lätta med rumpan från sadeln!

Sen kan man anpassa efter vilken typ av häst man har osv, men ta för vana att ALLTID rida lätt och gärna stå upp i galoppen i den lösgörande fasen. Gör det ENKELT!
Hoppa upp på din kompis(hästen) och var GLAD! Hästen kommer få en helt annan inställning till arbete!

Att "samla" en häst som inte är lösgjort är smärtsamt. Det är som att vi skulle gå till gymmet helt kalla och köra bänkpress på en orimlig vikt. Under lösgörande övningar här på bloggen kan ni läsa vad man kan pyssla med under uppvärmningen. Lägg sen till att gyminstruktören blir förbannad för att du är för svag- "Du ska ju kunna det här".


Följande övningar är samlande och övas efter det lösgörande arbetet:

-alla former av skolor (bogen in kan vara lösgörande)
-galopp-skritt övergångar (extremt samlande)
-enkla byten
-piruetter
-kraftiga tempoväxlingar
-passage
-piaff

Svar till Emma

Hej! Jättebra blogg måste jag säga. Jag har ett problem med min häst som jag försöker få itu med men jag vet inte hur jag ska göra. Han går gärna i en väldigt öppen form men huvudet väldigt högt och har väldigt svårt att bli avslappnad med eftergift på tygeln. Har försökt med mycket övergångar och tempoväxlingar men det känns som att ingenting hjälper. Vet inte vad jag ska göra för att få en stadig bra form? Mvh Emma

Hej Emma!
Att rida en häst "på tygeln" kräver att hästen förtroendefullt söker ryttarens stöd. Då måste hästen också förstå att det är det trevligast att söka ryttarens hand.

Just nu låter det som din häst vill försvara sig mot din hand. Det kan också vara så att hästen (om den gått så här länge) bildat muskler på fel ställen vilket innebär att det är ännu svårare för hästen att gå i form. Då kan det vara en idé att låta någon skicklig ryttare (din tränare kanske) att visa hästen att det är trevligast att gå i form, så blir det lättare för dig sen.

Det du i första hand skall fokusera på är att du själv sitter i balans avspänd. Ditt mål skall i första hand vara att din häst är avspänd när du rider på den och att du kan gasa, bromsa och vända på ett enkelt avspänt sätt. Detta kan du öva genom att rida på en hand, tex. ta båda tyglarna i ytterhanden och rida lätt runt fyrkanten och bara hitta en bra avspänd takt så att hästen börjar följa ditt säte. Om du märker att hästen trivs med detta kommer det vara tydligt att den försöker undiva din hand och försvara sig mot den.

Det är viktigt att förstå att när hästen går på tygeln och "ger efter" ska den söka ryttarens hand och ryttarens ska erbjuda ett följsamt sviktande stöd. Ju mer hästen spänner av, ju mer söker den sig framåt nedåt. En "glappig kontakt" upplever hästen som oerhört obehaglig. Därför är det otroligt viktigt att ryttaren har korrekt handställning och följsamma armar som gummiband!!! För att ryttaren skall kunna erbjuda detta måste hon/ han ha en balanserad lodrät sits. Så att armar och händer kan arbeta oberoende av ryttarens kropp. Händerna skall "tänka" framåt mot hästens mun utan att glappa.

Öva med en kompis, låt kompisen hålla i en tygelände och vara hästens mun. Du håller som vanligt i tyglarna. Låt kompisen dra långsamt framåt och tillbaka (precis som hästens huvud rör sig framåt i varje steg) Öva att hålla jämn kontakt hela tiden så att kompisen känner samma sak i sin hand som du känner. Byt sedan och känn hur det är att vara häst-mun. Testa mjuka ledande tygeltag (med stöd) som ger efter i slutet och jämför med bryska tygeltag som går bakåt. Testa mjuka rörliga handleder med stäng hand (stöd hela tiden) mot kulllaggda händer och spända hårda tag. Testa också glappig kontakt med spända armar och känn hur obehagligt det är!

Så det finns inte riktigt något enkelt svar på din fråga mer än att du ska försöka att förstå varför din häst försvarar sig och blir stressad av tygelkontakt. Hästen lär sig snabbt vad som är bekvämt och var den får eftergift. Många tror att hästen går på tygeln när den kröker på nacken.... det behöver inte vara fallet!!! Det kan likaväl vara "falsk eftergift" när hästen här också vill "slippa" ryttarens hand och komma undan stödet. Hästen skall alltså få bekräftelse / beröm varje gång den söker och är i stödet. Då bekräftar du hästen genom att spänna av och känna att dina armar är helt avspända och "tänker mot munnen".

Ett annat tips är att titta på massa u-tube klipp på hur riktigt skickliga ryttare rider! Så försöker man bara apa efter sen! Lycka till! Ps fråga gärna igen om något var oklart!