Vi är vad vi tänker. Så är det. Tankarna styr vårt känslotillstånd och hur vi mår. Tänk efter en stund.. har du en positiv inre dialog? Är svaret Ja på den frågan så kommer du förmodligen vara "framgångsrik" i det du tar dig för- och i livet. Jojomen.
Vi är ju vår egen allra hårdaste domare, bra att fråga oss ibland om vi skulle säga saker vi säger till oss själva till någon annan.-(-typ-"det här kan du inte"- "det här klarar du inte av"- "Ganska ful idag faktiskt" ) Nej - det vore ju oförskämt!! Ja-men varför ska du vara "oförskämd" mot dig själv??? Det är ju dessutom den personen du är tvungen att umgås med 24 h om dygnet.
Eftersom jag inte kan läsa era tankar så argumenterar jag lite med mig själv här, för jag tänker precis så här emellanåt. Jag tror inte att jag är ensam. Det är ju så dumt!!! Grrr.
Lite mer bekräftelse är vi värda va?? Eller? Roligare så. Så kan vi börja "fiska" beröm hos oss själva. Uppmuntra oss! Precis som vi vill uppmuntra vår häst att göra sitt allra bästa för att få det det där berömmet som är så mycket värt. Inte bara hela tiden vara nöjaktig när vi gjort vårt bästa. Vara lite förlåtande också. Man kan inte alltid vara superman/woman och det är okey. Ja faktiskt.
Jag fick höra av Johan Plate i en kurs på C-tränar utbildningen att det på 60 eller 70 talet (minns inte riktigt) genomfördes en omfattande undersökning i Ohio. Psykologer intervjuade ett stort antal människor för att ta reda på om de hade positive eller negative "selftalk". Resultatet av underökningen visade att de med positive selftalk hade en medellivslängd på 7-8 år längre.
SJUKT!!! Dags att börja säga snälla saker till sig själv!!! Eller hur?!
Det som är så fint med vår hjärna är att den är smartare än vi tror. Den kopplar väldigt snabbt med vår kropp. Tankarna transporteras till vårt kroppsspråk direkt. Om du du fokusera dina tankar på något behagligt lugnt- vad som helst- kommer din kropp genast slappna av. Så tänker du på något hemskt eller stressande så kommer du direkt spänna dig som en fjäder.
Förstå därför hur viktiga dina tankar är när du sitter på hästryggen!!!! Vi kommunicerar ju med kroppen!!! Det är alltså det vi tänker eller rättare sagt det vi SER på i vår hjärna dvs "VISUALISERAR" som direkt kommer transporteras till vår kropp.
Det fina med våra hästar är att de är OTROLIGT känsliga för energier. Mer eller mindre såklart. Men inbilla dig inte att du kan lösgöra din häst och sitta med negativa tankar samtidigt. Du måste vara i inre balans, fysiskt lösgjord och fokuserad själv för att kunna föra över det till din häst.
Så- from now on- förvänta dig att det ska gå bra. Alltid. Visualisera det du vill ska hända. Både lång-och kortsiktigt.
Sitter du på hästen och vill att den ska söka sig framåt-nedåt så se det framför dig!! Jag lovar dig att det fungerar. Det krävs lite fokus och övning men din kropp och hjärna samarbetar ofta bättre än vi tror.
Sen hitta en bild du vill ha på näthinnan, kanske en otroligt skicklig ryttare du sett rida eller kanske du själv när du är som allra bäst. Det är oviktigt vilken bild du väljer, bara det är bra för dig!
Själv har jag en man som jag inte vet namnet på som jag såg i en instruktionsfilm för många år sedan. När jag har honom i tankarna så rider jag som bäst! LYCKA TILL! PS jag vill gärna höra mer om era tankar och målbilder!
Håller helt med dig!
SvaraRaderaJag gick en hypnoskurs för ett år sedan, och bara det lärde mig mer om "tänket". Att få en person att gå i trans är lätt, och bara genom är säga slappna av med efterföljande "precis så" förstärker allt. Så när jag har lektioner och man ser att rätt saker är på gån så kan man jag där säga "precis så" ett par gånger så löser sig mycket bara genom det. Och när jag själv rider så kan man bara själv tänka att nu ska innersidan mjukna och så gör den precis det. Tanken gör ju kroppen medveten och förberedd på många sätt utan att man medvetet gör något!!
Oj va spännande med hypnos kurs! Då ska jag börja använda mig av "precis så" from now on... Så det är ett effektivt uttryck som kanske gör mottagaren trygg? Att eleven känner positiv respons är ju jätte viktigt för att få rätt fokus. Det vet man ju bara själv när man rider, har man en tränare som ger mycket positiv feedback så upplever man ofta själv att det går bra -så gör det det också. Givetvis måste ju tränaren göra mer än att bara berömma men poängen är att förmedla rätt känslotillstånd till eleven. Tack för din kommentar!
SvaraRaderaJa för det finns väl inget värre än de tränare som berömmer fastän det är fel... uppenbara fel som tex byten efter bak etc... Som någon slags tröst till ryttaren för att kunna avsluta och tro det blev bättre.. Däremot tror jag att det finns många som glömmer att en framgång inte behöver vara att göra en rörelse 10-mässig. Om man håller på att lära sig så räcker det med att ryttaren förstår hur man ska göra så fortsätta öka kraven sen. Fast det jag egentligen tänker på nu är att hästen ska gå på tygel.. Så många ryttare som rider utan känsla och ruskar loss hästen från bettet och är nöjda med formen.. Superhemsk ridning, och om denne ryttare skulle få en lektion där man över på att hålla handen still vilket kanske till en början innebär en öppen form- då skulle ju ryttaren i många fall tycka att det var värdelöst för hästen inte ens gick på tygel..
SvaraRaderaPrecis! Ett "bra" är inte alltid perfekt utan efter situationen att instruktion gått fram och eleven förstått. Men poängen är ju att eleven ska få "aha-upplevelser" och utvecklas. Det måste vara drivkraften- inte att få bekräftelse på att man kan rida. "att gå på tygeln" är som du skriver här ibland ett missförstånd. Det handlar ju snarare om att ryttaren ska kunna driva hästen bakifrån och fram till bettet som hästen förtroendefullt accepterar. Men man vill gärna tro att det handlar om huvudets placering snarare än att det är ett resultat av bakben och reyggverksamhet. Allt tvång blir ju bara fel! Att först lära ryttaren att använda armarna oberoende av kroppen är ju ett första steg. Spända armar, händer och handleder är OFTA ett stort problem för många, hästen kommer aldrig våga lita på handen innan den är följsam och erbjuder ett gummibandsliknande stöd.
SvaraRaderaSjälva grundproblemet är ju i detta fallet att ryttaren "som ruskar loss" har helt fel fokus om vad bra ridning handlar om. Då vill man gärna sätta ett bett i munnen på ryttaren och "ruska lite" hehe.
Så får vi se om han/hon känner för att söka sig fram på bettet sen...
ja verkligen. Jag tror i sverige kanske att 25% av alla ryttare har en aning om vad det egentligen innebär att "gå på tygeln". Och säkert 50% skulle tycka att en häst som för oss är "bakom hand och avkäppt i formen" är en "mjuk trevlig häst som är lätt att "få ner på tygel".. Just skev uppfattning och hur känlsan är det viktiga, mjukheten och just som du skriver, att hästen vågar lita på bettet och vara avspänd.
SvaraRadera