Det finns inga genvägar. That´s it. Inte inom något område igentligen. Har du inte förstått grundprinciperna med mattematik kanske du inte blir någon bra doktor i ämnet. Har du inte förstått grunden så kommer det tillbaka och biter dig i arslet... Förr eller senare faller du dit, är det inte i galoppombytena så kanske det blir i skador, felbelastning eller ännu senare i den högre graden av samling. Kanske kan du trockla dig till svåra klasser, men någonstans kommer det att knyta sig om du fuskat dig fram.
Ändå så tror många att bara de har en riktigt fin häst så kan de lära den allt och rida som på tv. Men det räcker inte med att vara en ryttartalang. Det krävs hårt arbete, massvis med hästar och timmar i sadeln samt KVALIFICERAD träning. Tränar du väldigt mycket på fel sätt kommer du inte få några mer resultat än att din häst går sönder. Tyvärr finns det massvis av tränare som inte förstått innebörden av utbildningsskalan. Att bli en skicklig ryttare kräver att du behärskar ridkonstens principer. Att inse att man som ryttare är en idrottsman och att det kräver total kroppsmedvetenhet.
Tänk dig att du får rida Totilas... det ser ju så lätt ut, vilken häst... Men man ska inte luras det kräver en så skicklighet och TOTAL kontroll och följsamhet så det kan man knappt föreställa sig. Hade Totilas varit hos en "vanlig dressyrryttare" hade han förmodligen varit ett monster och dessutom halt. Att rida en känslig häst med mycket rörelse är svårt. Att utveckla en talang som totilas krävs det ett proffs som suttit och gjort alla sina misstag. Någon som förstått hemligheten bakom ridkonst och att det aldrig går att fuska.
Ridkonst handlar nämligen inte om att trycka in en bog som vill falla ut eller att få hästen att lyda och foga sig. Ridkonst handlar om att inse att allt är ditt fel. Trycker hästen ut en bog finns det en orsak till det. Hänger hästen i din hand finns det också en orsak. Jag säger bara en sak: UTBILDNINGSKALAN
Innan vi ens börjar med utbildningsskalan skall ryttaren ha full koll på sin passiva sits och även ha klart för sig vad inverkan handlar om. (VIKThjälper, alla olika tygeltag och hur de påverkar hästen, diagonala och samsidiga hjälper, samt hur och vilken del av benen man driver med och när.)
Den grundläggande fasen med 1.takt-2.lösgjordhet-3.stöd är så viktig att jag inte finner ord. Varje ridpass skall starta med detta, ordningen lösgjordhet och stöd kan man kasta om beroende på häst/ryttare.
I ekipage i lätt klass nivå (till LA6) Borde 50%-100% av passet handla om detta. För ekipage på svår klass nivå borde 25-50%
av passet handla om detta. Nu generaliserar jag grovt men bara för att poängtera hur viktigt det är!
Hur kontrollerar jag att detta fungerar så att jag kan gå vidare???
-Jo, jag kollar att jag kan ändra formen på hästen dvs att den söker sig framåt-nedåt på bettet när jag visar den det. Att den villigt bjuder framåt och likaså väntar på mig. (gasen-bromsen-vändande hjälper) Öronen guppar i sidled och hästen frustar och är nöjd "i min bubbla". Kan du inte ändra formen på hästen så FÅR du inte gå vidare.
Detta ÄR svårt. Men lyckas du med detta har du kommit längre än du tror.
Man startar alltså aldrig ett ridpass med öppna oavsett om man rider på Grand Prix nivå! Det är en samlande rörelse!!! Att samla en häst som inte är lösgjord är i många fall förenat med smärta för hästen!! Därför kommer samling sist (nr.6)
Nästa fas handlar om utveckling av påskjutet dvs. 2.lösgjordhet 3.stöd 4.rakriktning 5.schvung inom denna fas kan man också kasta om ordningen så länge den grundläggande fasen är på plats. Men man kan alltså inte utveckla schvung eller rakrikta en häst som inte är lösgjord. Man kan rakställa hästen utan att den är lösgjord men aldrig rakrikta.
När hästen sen känns liksidig och bjuder jämt med båda bakben in i mina båda tyglar och jag har stenkoll på bakdel och framdel. Kan jag gå vidare med utveckling av bärigheten 5. schvung 6. samling. Även dessa kan du kasta om.
Genom samlande rörelser kommer hästen att förlägga mer vikt på sina bakben och vinkla dess leder. Detta skall inte vara förenat med tvång och negativ stress utan vi ska successivt kräva mer och mer av hästen efter dess förmåga.
mål: GENOMSLÄPPLIGHET.
Jag vill också tillägga att man under passet kanske flera gånger måste återgå till grundläggande fasen om man stöter på motstånd. Det är det som kallas ryttarkänsla. Att veta exakt vart roten till det onda är och vad man kan göra åt det.
Varför tar inte hästen min vänsterskänkel?? hmmm kan det vara så att jag sitter för mycket till vänster och hästen "ramlar" dit och omöjligt kan flytta sig från min vänsterskänkel??? Jo -precis så kan det vara... Varför hänger min häst i högertygeln? Kan det vara så att jag erbjuder den något att hänga i, är för långsam i min hand och inte driver upp den mot min vänster tygel?
hmmm, börja ställ dig själv frågor!!!!!!
Lycka till är ute, detta är den sanna vägen!
KÖP RIDHANDBOKEN 1 & 2 och skaffa dig en tränare som undervisar enligt utbildningsskalan!!!
lördag 27 mars 2010
fredag 26 mars 2010
Sitsträning
Sitsträning är helt ovärderligt, alla ryttare på alla nivåer i alla discipliner bör göra detta med jämna mellanrum. Det är få ryttare som har en oberoende sits. Dock är det en fördel om man sitstränar på rätt sätt för att få maximal effekt.
Det är viktigt att känna till våra värsta "bovar". handen och våra knipande överskänklar. I o med att vi inte har några tyglar när vi sitstränar så har vi ju tagit bort bov nr 1. Bov nr två är det viktigt att vi fokuserar på att göra övningar för att komma runt.
Följande punkter är jätteviktigt när man sitstränar:
* säkerhets tänk, lugn miljö så att ingen ramlar av.
* longera i max 20 min med ryttare på, byt varv ofta.
* hästen skall vara inspänd och trava i balans! (annars kommer ryttaren aldrig kunna spänna av och hästen tar skada av att gå i obalans på volt)
Bra övningar:
problem: knipande överskänkel:
-allt som får låren att släppa från sadeln. Cykla med benen, lyfta knäna osv.
problem: spända axlar-armar och händer:
-dra upp axlar mot öronen, andas ut sakta o släpp ned.
-fjärilsimma med armarna med stora rörelser i takt.
-hålla en "bricka med glas" utan att spilla (fundera även hur man gör när man springer med en bricka med glas)
-håll låtsas tyglar och rulla runt handlederna
-gör överdrivna rörelser mot höstens mun i takt
-låtsas ledande tygeltag
-pendla upp och ned med händerna i takt växelvis höger/vänster. Variera med att pendla i varje och vartannat steg.
problem: stum höft som ej sviktar
-kontrollera först låren och bålstabiliteten
-dra upp innerhand riktning himlen, känn hur höften öppnas upp. Gör samma med ytter.
- Luta överdrivet bakåt och sen framåt, när man lutar bak är det lättare att "hitta höften"men sedan framåt och sen till lodrät position.
Problem: skevhet (alla ryttare är mer eller mindre skeva)
-Träna på att vrida om hela överkroppen inåt och utåt. Titta ner och kontrollera att höften är i samma vinkel som hästen detsamma gäller axlarna.
-öka och minska volten för vikten.
Problem: dålig balans
- luta överdrivet framåt och tillbaka, samt åt de olika sidorna. Då lär man känna sin kropp och balans.
- cykla med benen och eller lyfta knäna
Vidare utveckling av aktiv sits:
- för mer rutinerad ryttare och stabil häst kan man göra massvis av tajming övningar på linan då ryttaren ändrar tempo, takt gör övergångar och lär känna sin kropp och när sätet ger efter. Detta förutsätter att hästen är kontaktbar.
Har du någon som kan longera dig så är det super. Är det inte en tränare så befinn dig vid en spegel. Kom ihåg att A och O är att hästen är lugn och går i balans annars är det inte så skonsamt för hästen.
onsdag 24 mars 2010
Ryttarens sits -mina stödord
Hej alla, nu är jag på C-tränar utbildning på Flyinge igen. Imorgon ska jag ha föredrag på 5 min om ryttarens sits, här är mina stödord. Ska nu bara kolla ridhandboken att jag inte missat något. Tyvärr har jag som ni vet lite svårt att begränsa mig... Meningen är att det bara ska handla om lodrät sits. Men jag tycker det är sååå viktigt med det vi ska ha sitsen till. nämligen att inverka med...
LODRÄT SITS
Vad är en lodrät sits?
• lodrät linje genom - öra-axel-höft-häl. (tar man bort hästen ska man ramla på fötterna)
• En korrekt handställning med ca 10cm från manke och från varandra. (utgångsläge)
• Blicken i rörelse-riktning
• Jämnvikt – axlar, höfter och skänklar på samma nivå.
Den lodräta sitsen är ett rättesnöre men fokus ska vara på avspänd spänst, snarare än att ryttaren sitter fast i en schablon med en eldgaffel i ryggen.
Varför ska vi sitta i en lodrät sits?
Jo, för att uppnå en optimal inverkan som ej stör hästen rygg, mun eller balans.
Det är av särskild vikt är att ryttaren kan koppla från sina armar från kroppen, dvs göra en sak med armar och händer oberoende av kroppen eftersom hästens lätt blir störd i sin känsliga mun . Den kan då inte förtroendefullt och villigt söka stödet. Vilke i sin tur är en förutsättning för ryttaren att kunna driva hästen in i stödet, ändra form, takt och balans.
Hur sitter man optimalt i passiv sits? (BILD 2)
Jo, genom att alla våra gångjärn i kroppen kan svikta precis som vi vill att hästen skall göra. Vissa muskler behöver stabilisera och bära upp vår lodräta sits för att göra det möjligt för oss att vara följsamma. För att hästen skall bli lösgjord spänstig och rörlig måste vi visa hur, genom att själva vara det. Målet är ett så fint och harmoniskt samspel som möjligt.
• Att sitta på trekanten (sittben + skrev)
• Avspända ben, överskänkeln får aldrig klämma, fötterna ska svikta i stigbygelna.
• Mage och rygg muskler som stabiliserar ryggraden i rätt position så att den möter hästens.
• En höft som kan svikta (röra sig fram och tillbaka) och ”släppa fram” och följa med i rörelsen. Vi skall också kunna släppa upp ryggen istället för att trycka ned den. Höften kan endast svikta om vi har bålstabilitet och avspända överskänklar.
• Avspända axlar, armar och armbågar.
• Korrekt handställning, tak på tummen, stängda händer, obetydlig vinkel in på handleden. Handen skall svikta fram i riktning mot hästens mun. (OBS ej bakåt)
• LÖSGJORD handled som kan svikta oberoende av armen.
• Att sitta i jämnvikt i alla situationer. Skjuter jag en pil genom hästens höft och genom ryttarens höft så skall de alltid ha samma vinkel, detsamma gäller skuldrorna.
AKTIV SITS / inverkans ridning
Genom inverkan kan vi påverka hästens tempo takt och balans. All inverkan skall ske i flera steg och starta med en minimal hjälp, svarar inte hästen på den minimala hjälpen följs den av en grövre, när hästen svarar belönas den med eftergift. På så sätt får vi den att söka eftergiften…
• Vikt/ säte
Den viktigaste hjälpen vi har är vår vikt. Med den påverkar vi hästen vare sig vi vill eller inte. Hästen går dit vi lägger vikten precis som om vi skulle bära någon på ryggen som hamnat på sniskan kommer vi att ramla dit. Vi sitter därför i rörelseriktningen.
Vi kan också bestämma hästens takt genom hur vi sitter i rörelsen, vi kan exempelvis be hästen att vänta, genom korsverkan (med tajming och omedelbar eftergift) precis som vi likt Kyras boll även kan snabba upp hästens takt. Man måste dock ha tajming med sin korsverkan så att man inte får motsatt effekt i form av spänd rygg. Korset måste alltså snabbt kunna ge efter i rätt moment. Det är av största vikt att vi tillåter med ett avspänt säte (avspända skinkor) låter hästens rygg komma upp och aldrig sitter emot ryggen och trycker ner den.
• Skänkeln.
Driver gör vi med underskänkeln med ett lätt tryck. Baksida av lår är den muskel vi använder. Skänkeln skall aldrig klämma eller ”gnida”. I skritt driver vi växelvis på det bakben som ska lyfta. På rakt spår driver vi med bägge skänklar in i bägge tyglar på böjt spår samt i rörelser med böjning rider vi med diagonala hjälper.
Hand/stöd
• En skicklig ryttare har en känsla för kontakten med hästens mun och erbjuder ett elastiskt stöd. På såsätt kan hästen söka stödet och ryttaren driva hästen fram till bettet. Ryttaren kan då ändra och bestämma hästens form genom att visa den var eftergiften är. Ryttarens hand skall svikta i riktning mot hästens mun. (Undersökning i Tyskland med intervju av elitryttare visade att nästan alla tyckte det var det som utmärkte en talangfull ryttare, Heike Kemmer mfl.)Viktigt är att vi aldrig backar med handen eftersom vi då bromsar bakbenen utan använder våra tygeltag på andra sätt.
När ryttaren sedan samlar hästen (efter den lösgjorts och rakriktats)och den hamnar i uppförsbacke genom att den bär mer vikt på bakbenen kommer stödet att vara mer ”sytråd” Vi kan då göra en överstrykning och hästen är kvar i balans.
Känslor & energier
• hästar är inte så smarta men väldigt känsliga, genom att hitta rätt energier och känslotillstånd kommer du att bli mer framgångsrik i kommunikationen med din häst.
LODRÄT SITS
Vad är en lodrät sits?
• lodrät linje genom - öra-axel-höft-häl. (tar man bort hästen ska man ramla på fötterna)
• En korrekt handställning med ca 10cm från manke och från varandra. (utgångsläge)
• Blicken i rörelse-riktning
• Jämnvikt – axlar, höfter och skänklar på samma nivå.
Den lodräta sitsen är ett rättesnöre men fokus ska vara på avspänd spänst, snarare än att ryttaren sitter fast i en schablon med en eldgaffel i ryggen.
Varför ska vi sitta i en lodrät sits?
Jo, för att uppnå en optimal inverkan som ej stör hästen rygg, mun eller balans.
Det är av särskild vikt är att ryttaren kan koppla från sina armar från kroppen, dvs göra en sak med armar och händer oberoende av kroppen eftersom hästens lätt blir störd i sin känsliga mun . Den kan då inte förtroendefullt och villigt söka stödet. Vilke i sin tur är en förutsättning för ryttaren att kunna driva hästen in i stödet, ändra form, takt och balans.
Hur sitter man optimalt i passiv sits? (BILD 2)
Jo, genom att alla våra gångjärn i kroppen kan svikta precis som vi vill att hästen skall göra. Vissa muskler behöver stabilisera och bära upp vår lodräta sits för att göra det möjligt för oss att vara följsamma. För att hästen skall bli lösgjord spänstig och rörlig måste vi visa hur, genom att själva vara det. Målet är ett så fint och harmoniskt samspel som möjligt.
• Att sitta på trekanten (sittben + skrev)
• Avspända ben, överskänkeln får aldrig klämma, fötterna ska svikta i stigbygelna.
• Mage och rygg muskler som stabiliserar ryggraden i rätt position så att den möter hästens.
• En höft som kan svikta (röra sig fram och tillbaka) och ”släppa fram” och följa med i rörelsen. Vi skall också kunna släppa upp ryggen istället för att trycka ned den. Höften kan endast svikta om vi har bålstabilitet och avspända överskänklar.
• Avspända axlar, armar och armbågar.
• Korrekt handställning, tak på tummen, stängda händer, obetydlig vinkel in på handleden. Handen skall svikta fram i riktning mot hästens mun. (OBS ej bakåt)
• LÖSGJORD handled som kan svikta oberoende av armen.
• Att sitta i jämnvikt i alla situationer. Skjuter jag en pil genom hästens höft och genom ryttarens höft så skall de alltid ha samma vinkel, detsamma gäller skuldrorna.
AKTIV SITS / inverkans ridning
Genom inverkan kan vi påverka hästens tempo takt och balans. All inverkan skall ske i flera steg och starta med en minimal hjälp, svarar inte hästen på den minimala hjälpen följs den av en grövre, när hästen svarar belönas den med eftergift. På så sätt får vi den att söka eftergiften…
• Vikt/ säte
Den viktigaste hjälpen vi har är vår vikt. Med den påverkar vi hästen vare sig vi vill eller inte. Hästen går dit vi lägger vikten precis som om vi skulle bära någon på ryggen som hamnat på sniskan kommer vi att ramla dit. Vi sitter därför i rörelseriktningen.
Vi kan också bestämma hästens takt genom hur vi sitter i rörelsen, vi kan exempelvis be hästen att vänta, genom korsverkan (med tajming och omedelbar eftergift) precis som vi likt Kyras boll även kan snabba upp hästens takt. Man måste dock ha tajming med sin korsverkan så att man inte får motsatt effekt i form av spänd rygg. Korset måste alltså snabbt kunna ge efter i rätt moment. Det är av största vikt att vi tillåter med ett avspänt säte (avspända skinkor) låter hästens rygg komma upp och aldrig sitter emot ryggen och trycker ner den.
• Skänkeln.
Driver gör vi med underskänkeln med ett lätt tryck. Baksida av lår är den muskel vi använder. Skänkeln skall aldrig klämma eller ”gnida”. I skritt driver vi växelvis på det bakben som ska lyfta. På rakt spår driver vi med bägge skänklar in i bägge tyglar på böjt spår samt i rörelser med böjning rider vi med diagonala hjälper.
Hand/stöd
• En skicklig ryttare har en känsla för kontakten med hästens mun och erbjuder ett elastiskt stöd. På såsätt kan hästen söka stödet och ryttaren driva hästen fram till bettet. Ryttaren kan då ändra och bestämma hästens form genom att visa den var eftergiften är. Ryttarens hand skall svikta i riktning mot hästens mun. (Undersökning i Tyskland med intervju av elitryttare visade att nästan alla tyckte det var det som utmärkte en talangfull ryttare, Heike Kemmer mfl.)Viktigt är att vi aldrig backar med handen eftersom vi då bromsar bakbenen utan använder våra tygeltag på andra sätt.
När ryttaren sedan samlar hästen (efter den lösgjorts och rakriktats)och den hamnar i uppförsbacke genom att den bär mer vikt på bakbenen kommer stödet att vara mer ”sytråd” Vi kan då göra en överstrykning och hästen är kvar i balans.
Känslor & energier
• hästar är inte så smarta men väldigt känsliga, genom att hitta rätt energier och känslotillstånd kommer du att bli mer framgångsrik i kommunikationen med din häst.
lördag 20 mars 2010
att gå på tygeln
Detta begrepp är ytterst intressant och få förstår innebörden av begreppet. Att gå till tygeln hade varit ett bättre sätt att uttrycka sig. För att få hästen att göra detta MÅSTE vi ha ett stöd som hästen kan lita på. Bara det är en halv vetenskap. Det kräver medvetenhet från ryttarens sida hur viktigt detta är.
En hand som hästen kan lita på förutsätter att vår kropp inte stör handen. Dvs att vi sitter så i balans så att våra armar kan vara fristående från kroppen. Har du en häst som rör sig mycket så är inte detta det allra lättaste men det är en förutsättning för god ridning. Stödet övar VI oss på bäst i skritt. Jag skriver VI eftersom folk ofta tror att det är hästen som behöver öva på olika saker. Jag skulle vilja påstå att hästen lever i nuet och reagerar instinktivt på vår inverkan med utgångsläge från individens referensramar. Dvs dina signaler kan av hästen tolkas olika beroende på situationen, (lösgjordet , balans osv)
Tillbaka till röda tråden. Att gå på tygeln. Många tror att vi ska sitta på manken och rida på halsen, huvudet ska till varje pris ned bakbenen här något man liksom tvingar hästen till att jobba med fast den inte vill. "Min häst är dessutom extra svår och försöker alltid komma undan".
Det är inte konstigt att många tror att det är så här eftersom ingen kommit med ett annat argument, det är inte ovanligt att även ridlärare och tränare också har den här tråkiga inställning.
Är du en skicklig ryttare kommer din häst att vilja jobba med dig TROTS att du ställer krav på den. Hur kan vi göra arbetet intressant och roligt men samtidigt bygga upp hästens kropp självförtroende och självkänsla. Tänk dig att du ska gå på gym med en personlig tränare. Tränaren sätter dig "på plats" och pressar dig från det att du kommer dit. Det gör ont i musklerna för du blir bestraffad för att du inte är lika stark i din vänstra och din högra sida. Tränaren ryter och berättar för dig att du är lat och försöker komma undan. Skulle du gå tillbaka till tränaren?
Shit va jag tappar bort mig, stödet var det. Öva i skritt ditt stöd kan ALLTID förbättras och bli ännu bättre oavsett din nivå.
När hästen går "på tygeln" söker den förtroendefullt stödet. Stödet upplevs tryggt och något hästen vill vara i.
Dock är detta inte detsamma som att bära hästens huvud. I fas ett när vi övar stödet skrittar vi med bihållen kontakt när hästen pendlar fram och tillbaka med huvudet. Tänk på att ditt mål är att hästen ska söka stödet så långt fram som möjligt. NOSEN vill du ha längst fram. Dina axlar är avspända liksom armbågar och handleder. när du känner att hästen litar på dig och är "hos dig" kan du koppla på din drivning (växelvis i skritt). Effekten du letar efter är när du kan driva hästen in i tygeln. Du skall alltså känna i din hand när du driver suget i hästens mun och hur halsen blir längre.
Detta är för övringt hur vi kontrollerar att hästen är på tygeln- den söker sig framåt nedåt fram till stödet och vi kan lägga ned den/ ändra formen.
Kan du inte lägga ned din häst så är den inte på tygeln!! Då måste DU öva dig på stödet, och kanske din sits i första hand.
När vi ser hur få det är som kan lägga ner sina hästar så förstår vi också hur få hästar som går på tygeln...
Det är först nu vi kan driva bakbenen och påverka dem, komma till rakriktande arbete för att sedan ändra hästens balans dvs driva under bakbenen under tyngdpunkten och samla den. Gör vi saker i denna ordning är det få hästar som "vill komma undan" och om så är fallet har den oftast ont och bör undersökas.
En hand som hästen kan lita på förutsätter att vår kropp inte stör handen. Dvs att vi sitter så i balans så att våra armar kan vara fristående från kroppen. Har du en häst som rör sig mycket så är inte detta det allra lättaste men det är en förutsättning för god ridning. Stödet övar VI oss på bäst i skritt. Jag skriver VI eftersom folk ofta tror att det är hästen som behöver öva på olika saker. Jag skulle vilja påstå att hästen lever i nuet och reagerar instinktivt på vår inverkan med utgångsläge från individens referensramar. Dvs dina signaler kan av hästen tolkas olika beroende på situationen, (lösgjordet , balans osv)
Tillbaka till röda tråden. Att gå på tygeln. Många tror att vi ska sitta på manken och rida på halsen, huvudet ska till varje pris ned bakbenen här något man liksom tvingar hästen till att jobba med fast den inte vill. "Min häst är dessutom extra svår och försöker alltid komma undan".
Det är inte konstigt att många tror att det är så här eftersom ingen kommit med ett annat argument, det är inte ovanligt att även ridlärare och tränare också har den här tråkiga inställning.
Är du en skicklig ryttare kommer din häst att vilja jobba med dig TROTS att du ställer krav på den. Hur kan vi göra arbetet intressant och roligt men samtidigt bygga upp hästens kropp självförtroende och självkänsla. Tänk dig att du ska gå på gym med en personlig tränare. Tränaren sätter dig "på plats" och pressar dig från det att du kommer dit. Det gör ont i musklerna för du blir bestraffad för att du inte är lika stark i din vänstra och din högra sida. Tränaren ryter och berättar för dig att du är lat och försöker komma undan. Skulle du gå tillbaka till tränaren?
Shit va jag tappar bort mig, stödet var det. Öva i skritt ditt stöd kan ALLTID förbättras och bli ännu bättre oavsett din nivå.
När hästen går "på tygeln" söker den förtroendefullt stödet. Stödet upplevs tryggt och något hästen vill vara i.
Dock är detta inte detsamma som att bära hästens huvud. I fas ett när vi övar stödet skrittar vi med bihållen kontakt när hästen pendlar fram och tillbaka med huvudet. Tänk på att ditt mål är att hästen ska söka stödet så långt fram som möjligt. NOSEN vill du ha längst fram. Dina axlar är avspända liksom armbågar och handleder. när du känner att hästen litar på dig och är "hos dig" kan du koppla på din drivning (växelvis i skritt). Effekten du letar efter är när du kan driva hästen in i tygeln. Du skall alltså känna i din hand när du driver suget i hästens mun och hur halsen blir längre.
Detta är för övringt hur vi kontrollerar att hästen är på tygeln- den söker sig framåt nedåt fram till stödet och vi kan lägga ned den/ ändra formen.
Kan du inte lägga ned din häst så är den inte på tygeln!! Då måste DU öva dig på stödet, och kanske din sits i första hand.
När vi ser hur få det är som kan lägga ner sina hästar så förstår vi också hur få hästar som går på tygeln...
Det är först nu vi kan driva bakbenen och påverka dem, komma till rakriktande arbete för att sedan ändra hästens balans dvs driva under bakbenen under tyngdpunkten och samla den. Gör vi saker i denna ordning är det få hästar som "vill komma undan" och om så är fallet har den oftast ont och bör undersökas.
tisdag 16 mars 2010
Att byta galopp
Här kommer lite info och lite bra övningar man kan göra.
Om ett galoppombyte i språnget ska lyckas eller ej beror helt på det förberedande arbetet. Ryttaren kan få hästen att byta korrekt endast om hästen är genomsläpplig och går att samla samt energiskt galopperar i uppförsbacke.
Vissa bestämda förutsättningar måste finnas för att en ryttare ska börja träna galoppombyte i språnget. Hästen måste säkert och genomsläppligt i båda varven behärska samlad galopp, enkla byten, förvänd galopp och tempoväxlingar.
När man börjar att öva byten har alltså mer att göra med ovanstående än hästens ålder. När vi får problem med bytena så grundar det sig i att förberedelserna inte varit optimala. Vi vill ju ha KVALITET inte sant?
Bytes träning sker med fördel på rakt spår endast i undantagsfall på böjt. (när hästen är rutinerad) Byt aldrig med en orutinerad häst genom tvära vändningar eller över bommar. Det sistnämnda provocerar hästen att byta med högt kors och tvära vändningar sätter hästen ur balans vilket innebär att du inte kan driva bytet bakifrån och fram, hästen blir efter bak, spänd osv.
Det bästa sättet att lära in något nytt är att koppla det med att det är positivt och att berömmet dominerar. Hästen skall ALDRIG bli bestraffad i samband med inlärning. (vi läxar inte upp våra barn när de tar sina första steg och ramlar på rumpan)...
Se tell att lugnt sakta av till skritt efter lyckat byte för att markera ett beröm för hästen. För hästen som stressar upp sig är det jätteviktigt att berömma den när den galopperar lugnt igen också att hela tiden berömma det vi vill ha, vara metodisk och trygg. Se det som att du är läraren och hur du ska agera som mest pedagogisk i situationen.
Resulterar bytet i korsgalopp är det oftast bäst att bryta av lugnt och fatta den galopp du skulle byta till. Sen rätta till det som uppenbarligen inte fungerade (exempelvis genomsläpplighet till nya galoppsidan) eller gå tillbaka till enkla byten. Sen gör om igen. I vissa fall på en mer rutinerad häst kan du från korsgaloppen försöka genomföra bytet, sen bryta av och berömma.
Det finns tusen möjligheter att lära din häst att börja byta galopp, det kan jag utveckla i nästa inlägg men jag vill först gå igenom hjälp givningen.
Det är av största vikt att man förstår hur hästens ben skall förflytta sig i bytet så att man ger hjälpen i rätt ögonblick. Ställer om gör du i ögonblicket innan bytet och vikten flyttar du över i språnget till den nya galoppsidan. Ett vanligt fel är att man sitter över innan hästen har bytt vilket kan sätta den ur balans. Ett tips är spång 1) halvhalt- ytterskänkel driver in hästen i innertygeln -den som ska bli nya yttertygeln hästen är spikrak, 2) halvhalt-sent i galoppsprång 2 flytta hjälperna ställ om, 3 byt- sitt över i galoppsprånget i momentet (ryggen tar dig med in i den nya galoppen) Rid rakt fram efter bytet. Sakta av till skritt beröm. Viktigt är att själv vara tydlig i hjälperna men att inte bli fastlåst eller spänd. att vara kvick och genomsläpplig precis som vi vill att hästen ska vara!
Om ett galoppombyte i språnget ska lyckas eller ej beror helt på det förberedande arbetet. Ryttaren kan få hästen att byta korrekt endast om hästen är genomsläpplig och går att samla samt energiskt galopperar i uppförsbacke.
Vissa bestämda förutsättningar måste finnas för att en ryttare ska börja träna galoppombyte i språnget. Hästen måste säkert och genomsläppligt i båda varven behärska samlad galopp, enkla byten, förvänd galopp och tempoväxlingar.
När man börjar att öva byten har alltså mer att göra med ovanstående än hästens ålder. När vi får problem med bytena så grundar det sig i att förberedelserna inte varit optimala. Vi vill ju ha KVALITET inte sant?
Bytes träning sker med fördel på rakt spår endast i undantagsfall på böjt. (när hästen är rutinerad) Byt aldrig med en orutinerad häst genom tvära vändningar eller över bommar. Det sistnämnda provocerar hästen att byta med högt kors och tvära vändningar sätter hästen ur balans vilket innebär att du inte kan driva bytet bakifrån och fram, hästen blir efter bak, spänd osv.
Det bästa sättet att lära in något nytt är att koppla det med att det är positivt och att berömmet dominerar. Hästen skall ALDRIG bli bestraffad i samband med inlärning. (vi läxar inte upp våra barn när de tar sina första steg och ramlar på rumpan)...
Se tell att lugnt sakta av till skritt efter lyckat byte för att markera ett beröm för hästen. För hästen som stressar upp sig är det jätteviktigt att berömma den när den galopperar lugnt igen också att hela tiden berömma det vi vill ha, vara metodisk och trygg. Se det som att du är läraren och hur du ska agera som mest pedagogisk i situationen.
Resulterar bytet i korsgalopp är det oftast bäst att bryta av lugnt och fatta den galopp du skulle byta till. Sen rätta till det som uppenbarligen inte fungerade (exempelvis genomsläpplighet till nya galoppsidan) eller gå tillbaka till enkla byten. Sen gör om igen. I vissa fall på en mer rutinerad häst kan du från korsgaloppen försöka genomföra bytet, sen bryta av och berömma.
Det finns tusen möjligheter att lära din häst att börja byta galopp, det kan jag utveckla i nästa inlägg men jag vill först gå igenom hjälp givningen.
Det är av största vikt att man förstår hur hästens ben skall förflytta sig i bytet så att man ger hjälpen i rätt ögonblick. Ställer om gör du i ögonblicket innan bytet och vikten flyttar du över i språnget till den nya galoppsidan. Ett vanligt fel är att man sitter över innan hästen har bytt vilket kan sätta den ur balans. Ett tips är spång 1) halvhalt- ytterskänkel driver in hästen i innertygeln -den som ska bli nya yttertygeln hästen är spikrak, 2) halvhalt-sent i galoppsprång 2 flytta hjälperna ställ om, 3 byt- sitt över i galoppsprånget i momentet (ryggen tar dig med in i den nya galoppen) Rid rakt fram efter bytet. Sakta av till skritt beröm. Viktigt är att själv vara tydlig i hjälperna men att inte bli fastlåst eller spänd. att vara kvick och genomsläpplig precis som vi vill att hästen ska vara!
fredag 12 mars 2010
vårbilder
Lägger upp lite bilder från fotograferingen i våras av Mikael från Vegafoto. Man längtar ju bara till ljuset grönskan och våren...
onsdag 10 mars 2010
Tankar om hästutbildning
Varför är det så många som hoppar över det lösgörande arbeter i utbildningsskalan här i Sverige? Jag tror det är okunskap... men så trist för hästarna, vi har så jäkla brådis att läsa oss alla "svåra" rörelser så att vi kan tävla sen så vi har tappat bort meningen, vad som är viktigt och vad dressyr handlar om. Det blir helt plötsligt ett bekräftelsebehov att vi till varje pris ska tävla så högt som möjligt. Problemet är bara att vi inte kommer dit om vi inte fokuserat på rätt saker. I vissa unika fall kan det gå kortsiktigt med en "rätt grundutbildad häst. Här följer lite kom ihåg från vår Bibel ridhandboken...
"Alla hästar måste, oavsett vad de ska användas till leva upp till kriterierna i utbildningsskalan för att kunna reagera lydigt, avspänt och harmoniskt på ryttarens hjälper".
"Målet med hela utbildingen är genomsläpplighet. Genomsläppligheten blir större, ju längre man kommit med de övriga utbildningsmålen"
(lägg särskillt märke till var målet var: Genomsläpplighet!!! Inte någon viss tävlingsklass...)
"Hästen har kommit till lösgjordhet när den är beredd att sträcka halsen framåt- nedåt i alla gångarter. En lösgjord häst bjuder framåt med god ryggverksamhet i naturliga taktmässiga rörelser som inte är överilade. Ryttaren kommer tilldrivning och kan sitta mjukt och följsamt"
Det finns massa mer bra komihåg i boken men jag hinner inte nu... måste jobba...
Ha en bra dag allihopa därute!
"Alla hästar måste, oavsett vad de ska användas till leva upp till kriterierna i utbildningsskalan för att kunna reagera lydigt, avspänt och harmoniskt på ryttarens hjälper".
"Målet med hela utbildingen är genomsläpplighet. Genomsläppligheten blir större, ju längre man kommit med de övriga utbildningsmålen"
(lägg särskillt märke till var målet var: Genomsläpplighet!!! Inte någon viss tävlingsklass...)
"Hästen har kommit till lösgjordhet när den är beredd att sträcka halsen framåt- nedåt i alla gångarter. En lösgjord häst bjuder framåt med god ryggverksamhet i naturliga taktmässiga rörelser som inte är överilade. Ryttaren kommer tilldrivning och kan sitta mjukt och följsamt"
Det finns massa mer bra komihåg i boken men jag hinner inte nu... måste jobba...
Ha en bra dag allihopa därute!
Dagens pass
Idag förstod jag varför jag håller på med det här krävande och kostsamma intresset. Det är fanemej terapi och balsam för själen.
Wille var fantastisk idag och jag var också fantastisk (får man säga så?) Jag jämför alltså med mig själv, jag var alltså så fantastisk jag kunde inom min förmåga så att säga. Förra inlägget handlade ju om att man skulle klappa sig på huvudet lite oftare så det är det jag gör. Hmm varför ursäktar jag mig? Jävla jante Sverige, så - det gick bra i alla fall.
Vi hade KUL!!!! Det är ju faktiskt det som är viktigast, så är det för mig i allafall.
Jag tror faktiskt jag satt med ett stort smile hela passet idag. Wille var minst lika glad, frustade och kämpade allt vad han kunde.
Är det något jag lyckats med honom så är det att locka fram arbetsglädje! (förutom bra gener då) Med Wille får man så mycket ridglädje! Inte är vi på någon särskild nivå men det har ingen betydelse, för jag har ju aldrig ridit honom kontinuerligt sedan han var typ 4!
Så här lade jag upp passet idag.
Mellanskritt med vändningar endast för vikten med små tempoväxlingar. Övade min andning och avslappning förfining av vikthjälperna lång hals växelvisdrivning och sug i handen. - är det någon häst man kan rida med vikthjälper så är det Wille!
Sen travade vi runt i Ca 10 min i joggtempo lite små skillnander i tempo, lång hals med bra bjud. Innanför spåret och olika stora böjda linjer. Lite snett igenom för att kotrollera på fristående linjer att jag fick lika mycket sug i bägge tyglar.
Efter det blev det galopp. jogg galopp längs fyrkanten lite innanför spåret. Fältsist. Eftersom jag vill få igång så mycket rygg verksamhet som möjligt på Wille. Mjuka tempoväxlingar med fous på ryggen och stora runda språng. Byte av varv ofta.
Efter det skrittpaus. Så nu har jag lösgjort hästen och gympat- Nu är vi varma för att börja arbeta.
Skritt igen, skänkelvikning på volten, något inåtställd fina fina hjälper, målet är att lösgöra men samtidigt snabba upp bakbenen. Växlingar från skänkelvikning, framdelsvändning skänkelvikning. Fokus på komunikation och dans! Otroligt effektivt på Wille!! Sen In i trav övergångar, skritt två steg ett steg inget steg. (halvhalt) Skolor, snabba förändringar. öppna förvänd sluta innanför spåret, sluta på kort diagonal några steg öppna förtsätta i sluta , räta upp volt åt fel håll fortsätta i sluta åt andra hållet. Sen trav ökning tillbaka två steg skritt , ett steg osv.
Men wille vill jag träna mycket styrka och snabbhet. Han har lätt att skjuta på och bli lång, därför vill jag lura honom in i samling genom intervaller men samtidigt känna att jag kan rida fram när som helst med ett jäkla tryck.
Sen varvade jag med galopparbete, Skolor tempoväxlingar vändingar och arbetspiruetter. Det var sååå kul.
Sen avslutade vi med att jogga i lite lägre form. Glada och nöjda båda två med dagens pass efter utbildningsskalan!!
Wille var fantastisk idag och jag var också fantastisk (får man säga så?) Jag jämför alltså med mig själv, jag var alltså så fantastisk jag kunde inom min förmåga så att säga. Förra inlägget handlade ju om att man skulle klappa sig på huvudet lite oftare så det är det jag gör. Hmm varför ursäktar jag mig? Jävla jante Sverige, så - det gick bra i alla fall.
Vi hade KUL!!!! Det är ju faktiskt det som är viktigast, så är det för mig i allafall.
Jag tror faktiskt jag satt med ett stort smile hela passet idag. Wille var minst lika glad, frustade och kämpade allt vad han kunde.
Är det något jag lyckats med honom så är det att locka fram arbetsglädje! (förutom bra gener då) Med Wille får man så mycket ridglädje! Inte är vi på någon särskild nivå men det har ingen betydelse, för jag har ju aldrig ridit honom kontinuerligt sedan han var typ 4!
Så här lade jag upp passet idag.
Mellanskritt med vändningar endast för vikten med små tempoväxlingar. Övade min andning och avslappning förfining av vikthjälperna lång hals växelvisdrivning och sug i handen. - är det någon häst man kan rida med vikthjälper så är det Wille!
Sen travade vi runt i Ca 10 min i joggtempo lite små skillnander i tempo, lång hals med bra bjud. Innanför spåret och olika stora böjda linjer. Lite snett igenom för att kotrollera på fristående linjer att jag fick lika mycket sug i bägge tyglar.
Efter det blev det galopp. jogg galopp längs fyrkanten lite innanför spåret. Fältsist. Eftersom jag vill få igång så mycket rygg verksamhet som möjligt på Wille. Mjuka tempoväxlingar med fous på ryggen och stora runda språng. Byte av varv ofta.
Efter det skrittpaus. Så nu har jag lösgjort hästen och gympat- Nu är vi varma för att börja arbeta.
Skritt igen, skänkelvikning på volten, något inåtställd fina fina hjälper, målet är att lösgöra men samtidigt snabba upp bakbenen. Växlingar från skänkelvikning, framdelsvändning skänkelvikning. Fokus på komunikation och dans! Otroligt effektivt på Wille!! Sen In i trav övergångar, skritt två steg ett steg inget steg. (halvhalt) Skolor, snabba förändringar. öppna förvänd sluta innanför spåret, sluta på kort diagonal några steg öppna förtsätta i sluta , räta upp volt åt fel håll fortsätta i sluta åt andra hållet. Sen trav ökning tillbaka två steg skritt , ett steg osv.
Men wille vill jag träna mycket styrka och snabbhet. Han har lätt att skjuta på och bli lång, därför vill jag lura honom in i samling genom intervaller men samtidigt känna att jag kan rida fram när som helst med ett jäkla tryck.
Sen varvade jag med galopparbete, Skolor tempoväxlingar vändingar och arbetspiruetter. Det var sååå kul.
Sen avslutade vi med att jogga i lite lägre form. Glada och nöjda båda två med dagens pass efter utbildningsskalan!!
lördag 6 mars 2010
Dina tankar styr dig- målfokusera på det du vill ha!
Vi är vad vi tänker. Så är det. Tankarna styr vårt känslotillstånd och hur vi mår. Tänk efter en stund.. har du en positiv inre dialog? Är svaret Ja på den frågan så kommer du förmodligen vara "framgångsrik" i det du tar dig för- och i livet. Jojomen.
Vi är ju vår egen allra hårdaste domare, bra att fråga oss ibland om vi skulle säga saker vi säger till oss själva till någon annan.-(-typ-"det här kan du inte"- "det här klarar du inte av"- "Ganska ful idag faktiskt" ) Nej - det vore ju oförskämt!! Ja-men varför ska du vara "oförskämd" mot dig själv??? Det är ju dessutom den personen du är tvungen att umgås med 24 h om dygnet.
Eftersom jag inte kan läsa era tankar så argumenterar jag lite med mig själv här, för jag tänker precis så här emellanåt. Jag tror inte att jag är ensam. Det är ju så dumt!!! Grrr.
Lite mer bekräftelse är vi värda va?? Eller? Roligare så. Så kan vi börja "fiska" beröm hos oss själva. Uppmuntra oss! Precis som vi vill uppmuntra vår häst att göra sitt allra bästa för att få det det där berömmet som är så mycket värt. Inte bara hela tiden vara nöjaktig när vi gjort vårt bästa. Vara lite förlåtande också. Man kan inte alltid vara superman/woman och det är okey. Ja faktiskt.
Jag fick höra av Johan Plate i en kurs på C-tränar utbildningen att det på 60 eller 70 talet (minns inte riktigt) genomfördes en omfattande undersökning i Ohio. Psykologer intervjuade ett stort antal människor för att ta reda på om de hade positive eller negative "selftalk". Resultatet av underökningen visade att de med positive selftalk hade en medellivslängd på 7-8 år längre.
SJUKT!!! Dags att börja säga snälla saker till sig själv!!! Eller hur?!
Det som är så fint med vår hjärna är att den är smartare än vi tror. Den kopplar väldigt snabbt med vår kropp. Tankarna transporteras till vårt kroppsspråk direkt. Om du du fokusera dina tankar på något behagligt lugnt- vad som helst- kommer din kropp genast slappna av. Så tänker du på något hemskt eller stressande så kommer du direkt spänna dig som en fjäder.
Förstå därför hur viktiga dina tankar är när du sitter på hästryggen!!!! Vi kommunicerar ju med kroppen!!! Det är alltså det vi tänker eller rättare sagt det vi SER på i vår hjärna dvs "VISUALISERAR" som direkt kommer transporteras till vår kropp.
Det fina med våra hästar är att de är OTROLIGT känsliga för energier. Mer eller mindre såklart. Men inbilla dig inte att du kan lösgöra din häst och sitta med negativa tankar samtidigt. Du måste vara i inre balans, fysiskt lösgjord och fokuserad själv för att kunna föra över det till din häst.
Så- from now on- förvänta dig att det ska gå bra. Alltid. Visualisera det du vill ska hända. Både lång-och kortsiktigt.
Sitter du på hästen och vill att den ska söka sig framåt-nedåt så se det framför dig!! Jag lovar dig att det fungerar. Det krävs lite fokus och övning men din kropp och hjärna samarbetar ofta bättre än vi tror.
Sen hitta en bild du vill ha på näthinnan, kanske en otroligt skicklig ryttare du sett rida eller kanske du själv när du är som allra bäst. Det är oviktigt vilken bild du väljer, bara det är bra för dig!
Själv har jag en man som jag inte vet namnet på som jag såg i en instruktionsfilm för många år sedan. När jag har honom i tankarna så rider jag som bäst! LYCKA TILL! PS jag vill gärna höra mer om era tankar och målbilder!
Vi är ju vår egen allra hårdaste domare, bra att fråga oss ibland om vi skulle säga saker vi säger till oss själva till någon annan.-(-typ-"det här kan du inte"- "det här klarar du inte av"- "Ganska ful idag faktiskt" ) Nej - det vore ju oförskämt!! Ja-men varför ska du vara "oförskämd" mot dig själv??? Det är ju dessutom den personen du är tvungen att umgås med 24 h om dygnet.
Eftersom jag inte kan läsa era tankar så argumenterar jag lite med mig själv här, för jag tänker precis så här emellanåt. Jag tror inte att jag är ensam. Det är ju så dumt!!! Grrr.
Lite mer bekräftelse är vi värda va?? Eller? Roligare så. Så kan vi börja "fiska" beröm hos oss själva. Uppmuntra oss! Precis som vi vill uppmuntra vår häst att göra sitt allra bästa för att få det det där berömmet som är så mycket värt. Inte bara hela tiden vara nöjaktig när vi gjort vårt bästa. Vara lite förlåtande också. Man kan inte alltid vara superman/woman och det är okey. Ja faktiskt.
Jag fick höra av Johan Plate i en kurs på C-tränar utbildningen att det på 60 eller 70 talet (minns inte riktigt) genomfördes en omfattande undersökning i Ohio. Psykologer intervjuade ett stort antal människor för att ta reda på om de hade positive eller negative "selftalk". Resultatet av underökningen visade att de med positive selftalk hade en medellivslängd på 7-8 år längre.
SJUKT!!! Dags att börja säga snälla saker till sig själv!!! Eller hur?!
Det som är så fint med vår hjärna är att den är smartare än vi tror. Den kopplar väldigt snabbt med vår kropp. Tankarna transporteras till vårt kroppsspråk direkt. Om du du fokusera dina tankar på något behagligt lugnt- vad som helst- kommer din kropp genast slappna av. Så tänker du på något hemskt eller stressande så kommer du direkt spänna dig som en fjäder.
Förstå därför hur viktiga dina tankar är när du sitter på hästryggen!!!! Vi kommunicerar ju med kroppen!!! Det är alltså det vi tänker eller rättare sagt det vi SER på i vår hjärna dvs "VISUALISERAR" som direkt kommer transporteras till vår kropp.
Det fina med våra hästar är att de är OTROLIGT känsliga för energier. Mer eller mindre såklart. Men inbilla dig inte att du kan lösgöra din häst och sitta med negativa tankar samtidigt. Du måste vara i inre balans, fysiskt lösgjord och fokuserad själv för att kunna föra över det till din häst.
Så- from now on- förvänta dig att det ska gå bra. Alltid. Visualisera det du vill ska hända. Både lång-och kortsiktigt.
Sitter du på hästen och vill att den ska söka sig framåt-nedåt så se det framför dig!! Jag lovar dig att det fungerar. Det krävs lite fokus och övning men din kropp och hjärna samarbetar ofta bättre än vi tror.
Sen hitta en bild du vill ha på näthinnan, kanske en otroligt skicklig ryttare du sett rida eller kanske du själv när du är som allra bäst. Det är oviktigt vilken bild du väljer, bara det är bra för dig!
Själv har jag en man som jag inte vet namnet på som jag såg i en instruktionsfilm för många år sedan. När jag har honom i tankarna så rider jag som bäst! LYCKA TILL! PS jag vill gärna höra mer om era tankar och målbilder!
fredag 5 mars 2010
Övningar utan häst- för lydiga ryttare
Att rida handlar om kroppskontroll och koordination. Att samordna olika delar av kroppen oberoende av varandra.
Jag tycker att rida många gånger kan liknas vid att dansa. Takt rytm, följsamhet, samarbete, fokus, flow...
Sen är ju balans en förutsättning. Träna din balans på alla sätt du kan utan häst, har inte så många övningar att ta till men är tacksam för tips nedan om någon har något bra!
Dansa är bra, men framörallt att kunna rulla höfterna (!) Nu: stäng in dig så att ingen ser: Böj knäna och skjut bäckenet fram och tillbaka. Håll kroppen helt still. (så följer vi sadeln till häst sen) Jag vill lägga vikt vid ordet följer snarare än att forcera rörelsen (till häst alltså) nu kan ni jucka så mycket ni vill haha.
Sen rulla runt höger höft respektive vänster höft.
Viktträning: Sätt dig på dina händer, känn sittbenen. Ändra din balans- luta lite framåt, och lite bak. prova även att lägg huvudet på sne. Det gör skitont. Eller hur! Ju längre överkropp du har ju större hävstång effekt blir det. Man förstår då att det är så gött för hästens rygg när vi trycker sittbenen i ryggen på dem.
Till sist: Min favoritövning, nu kan du gå ut från det låsta rummet för du behöver en medhjälpare. Du behöver även ett par tyglar eller någon form av snöre/rep. Den ene personen agerar hästmun (med händerna alltså!) Din stackars medhjälpare behöver alltså INTE ha snöret i munnen. Den andra "ryttar hand". Hästmunnen skall gå långsamt fram och tillbaka precis som när hästen rör sig.(ni står alltså vända mot varandra med tygelfattning) Öva då på att ha jämnt tryck i handen hela tiden. Testa sen med en "glappig tygel" -inte så gött. Testa att rycka... sjuuuukt obehagligt. Så får man sig en funderare....
Jag har dragit den här liknelsen förr men jag gör det igen ifall någon har missat (citat Traudi med viss modifikation)
Om du skulle dansa skulle du vilja att det var en orytmisk person du inte respekterar som dessutom blir irriterad och läxar upp dig? Fyf-n alltså ge f-n i mina dancemooves skulle jag säga. Men jag skulle nog inte vara "en lydig dressyrhäst" heller...
Jag tycker att rida många gånger kan liknas vid att dansa. Takt rytm, följsamhet, samarbete, fokus, flow...
Sen är ju balans en förutsättning. Träna din balans på alla sätt du kan utan häst, har inte så många övningar att ta till men är tacksam för tips nedan om någon har något bra!
Dansa är bra, men framörallt att kunna rulla höfterna (!) Nu: stäng in dig så att ingen ser: Böj knäna och skjut bäckenet fram och tillbaka. Håll kroppen helt still. (så följer vi sadeln till häst sen) Jag vill lägga vikt vid ordet följer snarare än att forcera rörelsen (till häst alltså) nu kan ni jucka så mycket ni vill haha.
Sen rulla runt höger höft respektive vänster höft.
Viktträning: Sätt dig på dina händer, känn sittbenen. Ändra din balans- luta lite framåt, och lite bak. prova även att lägg huvudet på sne. Det gör skitont. Eller hur! Ju längre överkropp du har ju större hävstång effekt blir det. Man förstår då att det är så gött för hästens rygg när vi trycker sittbenen i ryggen på dem.
Till sist: Min favoritövning, nu kan du gå ut från det låsta rummet för du behöver en medhjälpare. Du behöver även ett par tyglar eller någon form av snöre/rep. Den ene personen agerar hästmun (med händerna alltså!) Din stackars medhjälpare behöver alltså INTE ha snöret i munnen. Den andra "ryttar hand". Hästmunnen skall gå långsamt fram och tillbaka precis som när hästen rör sig.(ni står alltså vända mot varandra med tygelfattning) Öva då på att ha jämnt tryck i handen hela tiden. Testa sen med en "glappig tygel" -inte så gött. Testa att rycka... sjuuuukt obehagligt. Så får man sig en funderare....
Jag har dragit den här liknelsen förr men jag gör det igen ifall någon har missat (citat Traudi med viss modifikation)
Om du skulle dansa skulle du vilja att det var en orytmisk person du inte respekterar som dessutom blir irriterad och läxar upp dig? Fyf-n alltså ge f-n i mina dancemooves skulle jag säga. Men jag skulle nog inte vara "en lydig dressyrhäst" heller...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)