måndag 14 februari 2011
söndag 6 februari 2011
Svar på fråga- hästar som springer
Hej alla kära läsare, ursäkta bristen på inlägg med jag har "häcken full" för tillfället med ohästiga åtaganden... Idag missar jag träning för Traudi och ligger hemma "döende" i migrän efter att kommit hem från mässa mitt i natten. Nåja efter diverse migräntabletter börjar jag bli människa igen och här lägger jag upp mitt senaste svar till en elev som har en häst som vill springa iväg och knäppa av och blir lite väl elektrisk.
Hej Karolina!
Nu är det några veckor sen du var här, min häst försöker hitta nya sätt att komma undan ordentligt arbete med. Det senaste är att "flyga iväg" så fort jag lägger till skänkeln, för att på så sätt få mig att korta tyglarna och återuppta mitt kontrollbehov. Han vet precis hur han ska utnyttja mina svagheter, men jag jobbar på så gott jag kan och jobbar med att flytta honom sidvärts istället för att ta i tyglarna. Har du andra tips för att få honom att acceptera skänkeln?
SVAR:
Hej, tänk på att allt har med lösgjordheten att göra och att man inte kan kompromissa med den. Tillåt dig att backa ett par steg och att ett par dagar endast arbeta med det. Så att ni kan hitta ett lugn och balans. Han är ju väldigt känslig för energier och kan nog också vara lite väl ambitiös :-) Att han inte accepterar skänkeln "gasen" har med "bromsen" att (handen).
Tänk på hur det hänger ihop, du måste se till hela sammanhanget då inte själva skänkeln är problemet utan snarare att han inte accepterar skänkeln genom handen, dvs att han inte är genomsläpplig för hjälperna. Du måste komma till drivning och det kan du först göra när han väntar på dig.
Försök att se det som en utmaning att du ska lycks lösa problemet och "överlista" honom genom att hitta komunication och samspel genom lösgjordheten. Tex kan du kanske värma upp honom genom longering (inspänd) helt kravlöst att han får "luffsa" omkring och hitta ett "flyt" på linan (10-15 min innan du hoppar upp). Kanske skall du ibland starta passet med att galoppera runt fyrkanten i lätt sits och hitta en lugn behaglig galopp. Efter det trava runt i en låg form men försöka rida nosen fram och så ofta du kan ge efter på bägge tyglar och klappa på halsen med bägge händer eller mindre följsamma eftergifter att du kollar hela tiden att han kan få längre hals men samtidigt följa din din takt du bestämmer med sätet.
Vilket sätt du väljer att angripa problemet beror på vad som är roten till det onda... analysera och testa olika vägar, det är det som känneteknar en skicklig ryttare! Att anpassa och känna av och förstå varför hästen reagerar som den gör, tänka kreativt och hitta lösningar!
Se det som ett expriment och kolla vad som fungerar bäst, sänk ribban under golvet, jag vet att det är svårt och att man alltid vill ha den fantastiska känslan jämt.... men tålamod är det enda som gäller och att tänka på hur fantastiskt det är när man hittar förtroendet och samspelet. Det är värt det!
Att rida mer med "känslorna" och efter dina bilder på näthinnan. Tänk också på hur du måste försöka rakrikta honom för att hitta balansen, dvs att du med dina skänklar kan driva honom till en jämn kontakt i bägge varven i bägge tyglar. Är han väldigt svår och springig kan du vara på böjt spår men se till att du hittar mitten. När du får den känslan är det lättare att han inte "springer iväg" för att han är i obalans. När han kommer mer i balans kommer han att lugna sig och då låta sig drivas, men du måste hela tiden visa honom att du inte bromsar med handen utan använder dig av din takt i kroppen. Se bilderna!!!
(ps glöm inte att kontrollera att du inte klämmer med knän eller överskänkel och har en bra känsla i din egen kropp)
Lycka till!
Hej Karolina!
Nu är det några veckor sen du var här, min häst försöker hitta nya sätt att komma undan ordentligt arbete med. Det senaste är att "flyga iväg" så fort jag lägger till skänkeln, för att på så sätt få mig att korta tyglarna och återuppta mitt kontrollbehov. Han vet precis hur han ska utnyttja mina svagheter, men jag jobbar på så gott jag kan och jobbar med att flytta honom sidvärts istället för att ta i tyglarna. Har du andra tips för att få honom att acceptera skänkeln?
SVAR:
Hej, tänk på att allt har med lösgjordheten att göra och att man inte kan kompromissa med den. Tillåt dig att backa ett par steg och att ett par dagar endast arbeta med det. Så att ni kan hitta ett lugn och balans. Han är ju väldigt känslig för energier och kan nog också vara lite väl ambitiös :-) Att han inte accepterar skänkeln "gasen" har med "bromsen" att (handen).
Tänk på hur det hänger ihop, du måste se till hela sammanhanget då inte själva skänkeln är problemet utan snarare att han inte accepterar skänkeln genom handen, dvs att han inte är genomsläpplig för hjälperna. Du måste komma till drivning och det kan du först göra när han väntar på dig.
Försök att se det som en utmaning att du ska lycks lösa problemet och "överlista" honom genom att hitta komunication och samspel genom lösgjordheten. Tex kan du kanske värma upp honom genom longering (inspänd) helt kravlöst att han får "luffsa" omkring och hitta ett "flyt" på linan (10-15 min innan du hoppar upp). Kanske skall du ibland starta passet med att galoppera runt fyrkanten i lätt sits och hitta en lugn behaglig galopp. Efter det trava runt i en låg form men försöka rida nosen fram och så ofta du kan ge efter på bägge tyglar och klappa på halsen med bägge händer eller mindre följsamma eftergifter att du kollar hela tiden att han kan få längre hals men samtidigt följa din din takt du bestämmer med sätet.
Vilket sätt du väljer att angripa problemet beror på vad som är roten till det onda... analysera och testa olika vägar, det är det som känneteknar en skicklig ryttare! Att anpassa och känna av och förstå varför hästen reagerar som den gör, tänka kreativt och hitta lösningar!
Se det som ett expriment och kolla vad som fungerar bäst, sänk ribban under golvet, jag vet att det är svårt och att man alltid vill ha den fantastiska känslan jämt.... men tålamod är det enda som gäller och att tänka på hur fantastiskt det är när man hittar förtroendet och samspelet. Det är värt det!
Att rida mer med "känslorna" och efter dina bilder på näthinnan. Tänk också på hur du måste försöka rakrikta honom för att hitta balansen, dvs att du med dina skänklar kan driva honom till en jämn kontakt i bägge varven i bägge tyglar. Är han väldigt svår och springig kan du vara på böjt spår men se till att du hittar mitten. När du får den känslan är det lättare att han inte "springer iväg" för att han är i obalans. När han kommer mer i balans kommer han att lugna sig och då låta sig drivas, men du måste hela tiden visa honom att du inte bromsar med handen utan använder dig av din takt i kroppen. Se bilderna!!!
(ps glöm inte att kontrollera att du inte klämmer med knän eller överskänkel och har en bra känsla i din egen kropp)
Lycka till!
onsdag 26 januari 2011
Svar till Sara!
Hej Sara! Jag ska försöka besvara din fråga här i din text.
Hej och hå, nu vet jag inte om den här kommentaren passar så bra in på det här inlägget men jag visste inte riktigt var jag skulle skriva annars. Jag har läst din blogg och tycker att den är jättebra och intressant. KUL!
Jag har ett litet problem med min häst och tänkte att du kanske kunde försöka hjälpa mig (så gott det går genom en text). När jag rider så försöker jag alltid ha "så lite" i handen som möjligt.
Det är en fin tanke, men faktum är "för lite kontakt" är lika fel som "för mycket kontakt" Din känsla ska inte vara att hästen lägger sitt huvud i dina händer men inte heller att den undviker ditt stöd och din hand.
Jag har även börjat träna utan att använda tyglarna alls, att min häst ska stanna och backa osv utan att jag tar något och bara använder sitsen.
Det är jättebra att träna så emellanåt för att kunna styra för vikten men du måste och kunna rida henne med stöd om du ska kunna påverka henne mer.
Problemet är att hon ofta drar fram huvudet så att hon liksom hänger i bettet.
Det är ett balansproblem i kombination med att hon inte är nöjd med din hand, förmodligen är hon känslig i munnen men försöker försvara sig.
Hon gör det till och med när jag inte tar i henne. Hon är rädd för handen och att den "snart kan komma"
Jag vet inte varför hon gör så för hon är väldigt känslig i munnen i övrigt och jag tycker att det borde vara ganska obehagligt för henne när hon gör så.
Ja det tänkte jag att hon är som jag skrev ovan utan att ha läst detta, det är en försvarsmekanism och helt naturligt beteende.
Det är ju inte så att hon drar mig ur sadeln eller så men hon blir hängande. Vad tycker du att jag ska göra? Kan det bero på dålig balans, att hon vill ha stöd?
Du svarade just på frågan själv! Precis så är det 1. hon hittar inte sin balans med en ryttare på ryggen. 2. Hon vill inte ha några överaskningar i form av glappande tygel, hon vill ha ett konstant stöd!!
MITT FÖRSLAG:
Denna ordningen måste du lösa problemet i.
1. Din balans. Du måste sitta i helt i balans så att du kan följa alla rörelser utan att störa henne, att du är helt avspänd.
2. när du har en balanserad sits finns det förutsättningar för att han en följsam hand.
Du skall erbjuda ett konstant stöd som följer med henne när hon rör sitt huvud, det vill säga, hon ska ha samma tryck i bettet oavsett vad hon gör med huvudet. skakar hon på huvudet så följer du med i det. Strunta i var hon har sitt huvudet efter en stund kommer hon märka att hon inte får några övveraskningar och att du är där hela tiden som en trygghet för henne.
Som en hand man kan hålla i genom en mörk skog.
3. När hon accepterar din hand och vågar slappna av ser du till att lägga henne i rätt takt så att hon bär sitt huvud, vill hon ligga lite "för mycket i stödet" så bry dig inte så mycket utan ge efter lite mjukt och driv henne istället framåt och "tänk" med handen i riktning mot bettet. Behåll avspändheten och följsamheten i armarna hela tiden.
Lycka till!
Hej och hå, nu vet jag inte om den här kommentaren passar så bra in på det här inlägget men jag visste inte riktigt var jag skulle skriva annars. Jag har läst din blogg och tycker att den är jättebra och intressant. KUL!
Jag har ett litet problem med min häst och tänkte att du kanske kunde försöka hjälpa mig (så gott det går genom en text). När jag rider så försöker jag alltid ha "så lite" i handen som möjligt.
Det är en fin tanke, men faktum är "för lite kontakt" är lika fel som "för mycket kontakt" Din känsla ska inte vara att hästen lägger sitt huvud i dina händer men inte heller att den undviker ditt stöd och din hand.
Jag har även börjat träna utan att använda tyglarna alls, att min häst ska stanna och backa osv utan att jag tar något och bara använder sitsen.
Det är jättebra att träna så emellanåt för att kunna styra för vikten men du måste och kunna rida henne med stöd om du ska kunna påverka henne mer.
Problemet är att hon ofta drar fram huvudet så att hon liksom hänger i bettet.
Det är ett balansproblem i kombination med att hon inte är nöjd med din hand, förmodligen är hon känslig i munnen men försöker försvara sig.
Hon gör det till och med när jag inte tar i henne. Hon är rädd för handen och att den "snart kan komma"
Jag vet inte varför hon gör så för hon är väldigt känslig i munnen i övrigt och jag tycker att det borde vara ganska obehagligt för henne när hon gör så.
Ja det tänkte jag att hon är som jag skrev ovan utan att ha läst detta, det är en försvarsmekanism och helt naturligt beteende.
Det är ju inte så att hon drar mig ur sadeln eller så men hon blir hängande. Vad tycker du att jag ska göra? Kan det bero på dålig balans, att hon vill ha stöd?
Du svarade just på frågan själv! Precis så är det 1. hon hittar inte sin balans med en ryttare på ryggen. 2. Hon vill inte ha några överaskningar i form av glappande tygel, hon vill ha ett konstant stöd!!
MITT FÖRSLAG:
Denna ordningen måste du lösa problemet i.
1. Din balans. Du måste sitta i helt i balans så att du kan följa alla rörelser utan att störa henne, att du är helt avspänd.
2. när du har en balanserad sits finns det förutsättningar för att han en följsam hand.
Du skall erbjuda ett konstant stöd som följer med henne när hon rör sitt huvud, det vill säga, hon ska ha samma tryck i bettet oavsett vad hon gör med huvudet. skakar hon på huvudet så följer du med i det. Strunta i var hon har sitt huvudet efter en stund kommer hon märka att hon inte får några övveraskningar och att du är där hela tiden som en trygghet för henne.
Som en hand man kan hålla i genom en mörk skog.
3. När hon accepterar din hand och vågar slappna av ser du till att lägga henne i rätt takt så att hon bär sitt huvud, vill hon ligga lite "för mycket i stödet" så bry dig inte så mycket utan ge efter lite mjukt och driv henne istället framåt och "tänk" med handen i riktning mot bettet. Behåll avspändheten och följsamheten i armarna hela tiden.
Lycka till!
Lägg hästen i rätt takt
Takt är nummer ett på utbildningsskalan och OTROLIGT viktigt. Vi känner nog alla igen "symaskinen" och den lååååångsaaammmaaaa lunkande hästen. Bägge dessa ytterligheter kommer inte vara särskillt genomsläppliga för ryttarens hjälper. Så det är nyckeln för att kunna påverka hästen med våra hjälper. Dvs att lägga hästen i den takten där den hittar sin balans med en ryttare på ryggen.
Hur gör vi då?
Från det att vi sätter oss på ryggen och börjar skritta ska vi tänka på detta. Mellanskritt hästen ska skritta i ren takt, avspänt genom hela kroppen. Vi ska då kunna identifiera om hästen är spänd och överilad och behöver vi lugna den genom att själva spänna av och "vänta" med sätet och sitta långsammare än hästen vill. Går hästen däremot och mösar i snigeltakt behöver vi med en "pigg" skänkel snabba upp takten, jag skulle akta mig för att forcera och "gunga" med sätet som man ofta ser (då får man ofta spänning) däremot kan man sitta lätt och släppa fram rörelsen.
Får vi passartad skritt så är det GENAST långa tyglar och att hitta avspänning som gäller, sedan varsamt driva med ett avspänt säte så att hästen hittar sin kropp.
Sen trav lättridning. Börja med att hitta din egen kropp. vikt i bägge stigyglar avspänd spänst och stabil bål, lugna hästen som springer iväg. Belöna den när den väntar. Ridlätt lite långsammare än vad hästen vill tills den rättar sig efter din takt. När den väntar kommer du märka hur den helt plötsligt kommer släppa igenom hjälperna och låta sig påverkas.
Hästen som har en en långsam takt, kanske lägger sig på och dyker och går på bogarna? Den måste väckas och snabbas upp, detta ska du göra utan att spänna eller hetsa. Målet är lösgjordhet och balans. Stressar man hästen blir den spänd. Istället använder du dig av en kvickhet och var lite "elektrisk" försök att förfina skänkelhjälpen och se till att släppa benen så fort som möjligt!
Även denna häst kommer när man snabbat upp takten svara på ett helt annat vis för dina hjälper!
DU styr i dansen och hästen följer!!
Hur gör vi då?
Från det att vi sätter oss på ryggen och börjar skritta ska vi tänka på detta. Mellanskritt hästen ska skritta i ren takt, avspänt genom hela kroppen. Vi ska då kunna identifiera om hästen är spänd och överilad och behöver vi lugna den genom att själva spänna av och "vänta" med sätet och sitta långsammare än hästen vill. Går hästen däremot och mösar i snigeltakt behöver vi med en "pigg" skänkel snabba upp takten, jag skulle akta mig för att forcera och "gunga" med sätet som man ofta ser (då får man ofta spänning) däremot kan man sitta lätt och släppa fram rörelsen.
Får vi passartad skritt så är det GENAST långa tyglar och att hitta avspänning som gäller, sedan varsamt driva med ett avspänt säte så att hästen hittar sin kropp.
Sen trav lättridning. Börja med att hitta din egen kropp. vikt i bägge stigyglar avspänd spänst och stabil bål, lugna hästen som springer iväg. Belöna den när den väntar. Ridlätt lite långsammare än vad hästen vill tills den rättar sig efter din takt. När den väntar kommer du märka hur den helt plötsligt kommer släppa igenom hjälperna och låta sig påverkas.
Hästen som har en en långsam takt, kanske lägger sig på och dyker och går på bogarna? Den måste väckas och snabbas upp, detta ska du göra utan att spänna eller hetsa. Målet är lösgjordhet och balans. Stressar man hästen blir den spänd. Istället använder du dig av en kvickhet och var lite "elektrisk" försök att förfina skänkelhjälpen och se till att släppa benen så fort som möjligt!
Även denna häst kommer när man snabbat upp takten svara på ett helt annat vis för dina hjälper!
DU styr i dansen och hästen följer!!
måndag 17 januari 2011
ATT VÄNDA
Det finns lite olika sätt att vända en häst, men jag tänker klargöra de vändande hjälperna enligt klassisk ridlära.
VIKTEN är helt klart nr ett. Har du hästen i balans kan du vända den enbart för vikten. Ju mer hästen sen bår i bärighet och balans ju mndre av övriga hjälper behöver vi.
Hur vänder man för vikten? Det är inte så komplicerat. Du ska helt enkelt vrida din kropp i rörelseriktningen så mycket som du vill att hästen ska vända. Det viktiga här är att undvika att luta sig, eftersom man då tappar balansen och ofta hamnar heltokigt.
Utan med bibehållen bålstabilitet endast vrida om så att din ytter-axel kommer runt. Vikten ska du känna i din inre stygbygel, och innerhöft skall skjutas fram. Dina axlar och hästens axlar ska få samma vinkel precis som dina och hästens höfter.
Tygelhjälper innertygel LEDER och visar vägen INÅT (EJ BAKÅT) och avslutar med att gå framåt mot hästens mun (eftergift). Det ledande tygeltaget måste utföras med känsla och en levande hand så att hästen inte upplever det obehagligt. När hästen följer får den en eftergift. Ytertygel reglerar hur mycket halsböjning jag vill ha. Dvs den ska tillåta och följa med. Vara eftergiven men ändå tillåta ytter-fram att komma runt.
Skänkelhjälper Ytterskänkel driver på ytterbak som ska ta ett stort steg runt, till den ledande innertygeln. Innerskänkel driver på innerbak ur vändningen. Man driver hela tiden till en tygelhjälp. En hjälp fungerar aldrig ensam utan i samverkan.
Vändning till höger 90 grader:
Vrid kroppen, inner höft fram, ytteraxel fram. Ytterskänkel driver till mjukt med känsla visa vägen med ledande inner tygel som snabbt går FRAM när hästen följer.
VIKTEN är helt klart nr ett. Har du hästen i balans kan du vända den enbart för vikten. Ju mer hästen sen bår i bärighet och balans ju mndre av övriga hjälper behöver vi.
Hur vänder man för vikten? Det är inte så komplicerat. Du ska helt enkelt vrida din kropp i rörelseriktningen så mycket som du vill att hästen ska vända. Det viktiga här är att undvika att luta sig, eftersom man då tappar balansen och ofta hamnar heltokigt.
Utan med bibehållen bålstabilitet endast vrida om så att din ytter-axel kommer runt. Vikten ska du känna i din inre stygbygel, och innerhöft skall skjutas fram. Dina axlar och hästens axlar ska få samma vinkel precis som dina och hästens höfter.
Tygelhjälper innertygel LEDER och visar vägen INÅT (EJ BAKÅT) och avslutar med att gå framåt mot hästens mun (eftergift). Det ledande tygeltaget måste utföras med känsla och en levande hand så att hästen inte upplever det obehagligt. När hästen följer får den en eftergift. Ytertygel reglerar hur mycket halsböjning jag vill ha. Dvs den ska tillåta och följa med. Vara eftergiven men ändå tillåta ytter-fram att komma runt.
Skänkelhjälper Ytterskänkel driver på ytterbak som ska ta ett stort steg runt, till den ledande innertygeln. Innerskänkel driver på innerbak ur vändningen. Man driver hela tiden till en tygelhjälp. En hjälp fungerar aldrig ensam utan i samverkan.
Vändning till höger 90 grader:
Vrid kroppen, inner höft fram, ytteraxel fram. Ytterskänkel driver till mjukt med känsla visa vägen med ledande inner tygel som snabbt går FRAM när hästen följer.
onsdag 12 januari 2011
Rakriktande övningar
Så nu har jag lyckats frigöra lite tid här för ett inlägg. Rakriktningen kommer ju först som nr 5 på Utbildningsskalan efter takt, lösgjordheten, stödet och schwungen men innan samlingen. Trots detta måste vi ha det i bakhuvudet från det att vi hoppar upp. Det har med balansen att göra och att hästen skall skjuta på jämt med bägge bakben under kroppen. Däremot gör man inga avancerade rakriktande övningar innan hästen är lösgjord och ärligt till stödet.
För att aktivt kunna rakrikta hästen måste vi kunna använda oss av diagonala hjälper. Vi måste alltså kunna driva hästen för vänster skänkel till höger tygel och vice versa. Vi måste behärska vändande hjälper och arbeta liksidigt med vår egen kropp. Att stödet och kontakten fungerar och hästen söker stöd är också en förutsättning för att hästen skall kunna rakriktas.
Hur är det då när hästen är rakriktad? Jo då skjuter den på lika mycket med bägge bakben, bär sina ryggsidor lika högt och suger jämt på bägge tyglar samt bär sina öron i jämn höjd. OCH spårar.
Hästen får då bättre balans och man kan ställa och böja den åt bägge håll och det går nu att samla hästen.
ÖVNINGAR
Ett bra sätt att börja passet är att rida på stora fristående linjer såsom kvartslinjen, snett igenom, vända rätt upp etc och hela tiden sträva efter att få jämn kontakt i bägge tyglar. Vill hästen exempelvis stödja mer på den ena tygeln får man lätta på den och samtidigt driva med samma sidas skänkel samtidigt som man erbjuder en följsam kontakt på den andra tygeln tills det att man kan få ett jämt stöd.
När det fungerar kan man rida på stora böjda linjer och ställa hästen svagt i rörelseriktingen och växla mellan att rida hästen rak och svagt inåt ställd. Vill hästen inte ställa sig svagt inåt så sakta ner en gångart och visa att hästen får eftergift när den följer innertygel. Tvinga aldrig uten "visa" var eftergiften finns. Var noga med att erbjuda ett MJUKT och FÖLJSAMT stöd på yttertygeln så att hästen KAN följa.
När det går lika enkelt åt bägge håll kan man rida skänkelvikningar två tre steg med rak häst svagt motställd mellan kvartslinjen och medellinjen.
Sen är det ju min favorit övning fyrkanten med 90 graders vändningar, som blir rakriktande genom att man aktivt vänder hästen med diagonala hjälper, placerar man framdelen på bakdelens spår. Sen kan man utveckla fyrkanten till många små vändningar på en stor volt. Det är då viktigt att man arbetar med ledande tygeltag som tänker framåt och hela tiden driver vänsterskänkel till ledande högertygel följt av eftergift för att omedelbart driva med högerskänkel till ledande vänstertygel.
För att aktivt kunna rakrikta hästen måste vi kunna använda oss av diagonala hjälper. Vi måste alltså kunna driva hästen för vänster skänkel till höger tygel och vice versa. Vi måste behärska vändande hjälper och arbeta liksidigt med vår egen kropp. Att stödet och kontakten fungerar och hästen söker stöd är också en förutsättning för att hästen skall kunna rakriktas.
Hur är det då när hästen är rakriktad? Jo då skjuter den på lika mycket med bägge bakben, bär sina ryggsidor lika högt och suger jämt på bägge tyglar samt bär sina öron i jämn höjd. OCH spårar.
Hästen får då bättre balans och man kan ställa och böja den åt bägge håll och det går nu att samla hästen.
ÖVNINGAR
Ett bra sätt att börja passet är att rida på stora fristående linjer såsom kvartslinjen, snett igenom, vända rätt upp etc och hela tiden sträva efter att få jämn kontakt i bägge tyglar. Vill hästen exempelvis stödja mer på den ena tygeln får man lätta på den och samtidigt driva med samma sidas skänkel samtidigt som man erbjuder en följsam kontakt på den andra tygeln tills det att man kan få ett jämt stöd.
När det fungerar kan man rida på stora böjda linjer och ställa hästen svagt i rörelseriktingen och växla mellan att rida hästen rak och svagt inåt ställd. Vill hästen inte ställa sig svagt inåt så sakta ner en gångart och visa att hästen får eftergift när den följer innertygel. Tvinga aldrig uten "visa" var eftergiften finns. Var noga med att erbjuda ett MJUKT och FÖLJSAMT stöd på yttertygeln så att hästen KAN följa.
När det går lika enkelt åt bägge håll kan man rida skänkelvikningar två tre steg med rak häst svagt motställd mellan kvartslinjen och medellinjen.
Sen är det ju min favorit övning fyrkanten med 90 graders vändningar, som blir rakriktande genom att man aktivt vänder hästen med diagonala hjälper, placerar man framdelen på bakdelens spår. Sen kan man utveckla fyrkanten till många små vändningar på en stor volt. Det är då viktigt att man arbetar med ledande tygeltag som tänker framåt och hela tiden driver vänsterskänkel till ledande högertygel följt av eftergift för att omedelbart driva med högerskänkel till ledande vänstertygel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)