Rid med eftergift

Tänkte skriva lite kortfattat om eftergiften. Att kunna ge efter utan att bli slapp och långsam, ja det är ju det som är frågan. Det handlar återigen om att ha ett mål och veta vad man vill. Då är jag tydlig gentemot migsjälv och min häst och skapar trygghet.

Jag tar ett enkelt exempel: Jag vill att hästen skall gå in i skritt från halt. Hur vill jag att hästen skall reagera? Jo att den ska söka min hand och lugnt med bjudning från första steg gå framåt. Hur ska hästen veta att det är så jag vill att den ska göra detta? -Jo den måste få information och få pröva sig fram och bli bekräftad när den gör rätt snarare än bannad när den inte förstår.

Bästa sättet är alltså att med en mjuk kontakt på tygeln, ett avspänt säte ge hästen en kvick "nudd" med skänkeln. Om hästen reagerar som jag vill ger jag den eftergift genom att slappna av i skänkel (det har jag redan gjort efter nudden) ge efter och möjligt ännu mer i sätet samt följa med fram med handen något för att få hästen att sträcka sin nos med bibehållen kontakt.

Får vi ingen respons på vår "nudd med skänkeln" får vi upprepa hjälpen någon kraftigare för att sedan belöna med eftergift. Vill du ha kvick respons av bakbenen ska skänkeltrycket vara kvickt och distinkt. Så här får man hästen att öppna sin känslighet och bli "berömfiskare" en fiskare efter eftergiften och komfortzonen.

Om du viskar kommer jag anstränga mig för att lyssna (särskilt om det är något roligt du ska berätta, men det är det alltid eftersom du är så rolig, härlig och trygg) Skriker du och gapar elaka saker däremot kommer jag att hålla för öronen, bli sur, apatisk eller rädd beroende på vilken personlighet jag har.

Planeringen är A & 0

Har du idétorka när du går till ridhuset?? Dåhar du förmodligen för få verktyg i din låda och behöver planera bättre!! Då blir träningen roligare och mer effektiv.
Förts behöver man ett träningsupplägg. För hästen behöver räningen trappas upp och trappas ned om den ska fungera som bäst. Exempelvis kanske du rider ut två-tre dagar i veckan och dressyr fyra med ibland en vilodag. Det beror ju på vad man har för mål med sin häst och träning. Generellt sätt är ju en allsidig träning det bästa för hästen, dels för "huvudet" och kroppen.

Jag hävdar också att det "ingår" i ryttarens utbildning att hoppa. Det behöver inte vara avancerat men bra att "leka lite" få renodla hjälperna utan att "krångla till det" och släppa lite på kontrollen. Att longera/tömköra hästen en dag i veckan eller i vissa fall som en del i uppvärmningen är också jättebra och ett tillfälle att se sin häst från marken.

Så här kan min vecka se ut på Wille: Mån: dressyr lösgörande kortare pass. Tis: Dressyr Ons: uteritt Torsdag: dressyr Fredag: lösgörande dressyr Lördag: Uteritt Söndag: longering/dressyr.

Sen kan givetvis planen se olika ut från vecka till vecka beroende på ens övriga liv, men det är viktigt att man får en bra balans och kontinuitet i träningen för att det ska bli roligt för både häst och ryttare. Själv varierar jag "intensiteten i passet" och ibland rider jag också relativt kravlöst i ridhuset.

PLANEN FÖR RIDPASSET:
Ett vanligt dressyrpass för en häst i god kondition lägger jag upp med Ca 20 min uppvärmining och lösgörande övningar. 20-30 min arbete med samlande övningar, rörelser osv med inräknade skrittpauser. 5 min nedläggning i trav och sedan avskrittning 10 min. Ett sådant pass rider jag 2-3 dagar i veckan.

I Willes fall blir det minst 10 min lösgörande galopparbete (arbetsgalopp-mellangalopp)
Trav med lättridning, skrittarbete. Jag börjar alltid passet kravlöst. Då får jag en mycket bättre inställning hos min häst. DOCK ska hästen alltid bära sig i balans från första steg.
Övningar jag gör i uppvärmingen är trav innanför spåret med nyanser mellan arbetstrav och mellantrav. Skänkelvikningar in och ut till spåret med flyt och bjudning. Stora volter (max två varv) Övergångar arbetstrav -arbetsgalopp. Skänkelvikning på volten tre steg tillbaka tre steg.
Skänkelvikning i skritt på volten- in i framdelsvändning fram och samma åt andra hållet.

Jag försöker göra uppvärmningen rolig och ser till att rida med ett leende på läpparna, hästen känner det, det kan jag lova! Sen rullar jag gärna runt i galopp längs frykanten och gör tempoväxlingar mellan arbetsgalopp och mellangalopp. Jag är jättenoga då med att räta in framdelen på bakdelensspår. I galoppen skall hästen spåra men alltid vara ställd till galoppsidan. Mitt mål med denna övningen är att hästen ska bjuda framåt och få igång så mycket ryggverksamhet och påskjut som möjligt. När jag känner att Wille bjuder, frustar och känns lösgjord tar jag en skritt paus medan jag tänker igenom vad jag vill få ut av passet.

Ett exempel kan vara att jag vill fokusera på att förbättra skolorna. Jag inleder det "samlande arbetet" genom att kontrollera övergångarna. Gör ett par trav skritt övergångar på böjt spår för att sedan göra övergångar arbetstrav-samlad trav i båda varv. Jag går sedan vidare till galopp-skritt och temopväxlingar mellan samladgalopp till arbetsgalopp.
Efter arbetar jag med öppnor med tempoväxlingar längs långsidan med 8 m volter åt båda håll. Rider sedan öppnor på andra linjer såsom medellinjen med växlingar öppna, förvänd sluta. Rider tempoväxlingar (samladtrav-arbetstrav)i öppnorna med bibehållet flyt.
Sedan arbetar jag med slutorna och arbetar med tempoväxlingar och kontrollerar att jag kan rida hästens nacke var jag vill. En bra övning är att rida skänkelvikning till X och sedan tillbaka i diagonal sluta. Jag harvar aldrig för länge med samma övning och lägger in korta skrittpauser ofta. Rider jag mycket samling, är jag noga att kontrollera att jag kan rida nosen framåt nedåt säkert 5 ggr per pass för att förbättra schwungen.

Efter det kanske vi arbetar med galoppen. Jag kontrollerar galopp-skritt och gör någon galopp-trav övergång också för att kontrollera att jag har koll på ryggen. (rider man mycket samlande arbete är det lätt att spänst blir spänning och att hästen får svårt för galopp-trav)Sedan gör jag lite olika övningar i galopp. Med exempelvis fyrkanten och 90 graders vändningar i samlad galopp, enkla byten innanför spåret. och byten på olika linjer. Hela tiden anpassar jag övningarna beroende på vad jag vill förbättra. Känns inte Wille helt hundra så går jag tillbaka till lösgörande arbete och övergångar och försöker hitta "roten till det onda" och fokusera på det. Det viktiga då är att man kan identifiera problemet och reda ut det. Har man svårt att göra det ska man ha en dialog med sin tränare hur man dels kan lägga upp träningen och vilka övningar som passar för att förbättra svagheterna.

Viktigast av allt är att både du och hästen har kul och att man har rimliga krav så att förmåga och krav är i balans. Sätter man för höga krav blir man aldrig nöjd och då får sällan bra resultat! Det bästa är när man själv kan förbättra sin inverkan och ser resultaten från det.
Att man har rätt inställning och rider för att det är en rolig utmaning att lära sig denna svåra konst!

slappna av!

Det är hela hemligheten. Avspänd spänst och genomsläpplighet. Ju mer du kan spänna av när du rider ju bättre kommer du att kunna komunicera med din häst. Tänk så här, hur vill du att hästen skal vara? Hur förstår hästen vad du vill? Jo-när du bekräftat med eftergift (då menar jag tygel, säte och skänkel). Oftast räcker det med att just spänna av. Omedelbart kommer du få svaret av hästen. Missförstå mig rätt jag är inte ute efter ett såsigt ekipage där hästen är hundra meter lång... Jag är ute efter en mottaglig ryttare och en mottaglig häst med 100 % förtroende och samspel. Tillsammans ska ni stråla. Tänk på när du sett ett riktigt bra ekipage på dressyrbanan, ett ekipage som berört och gett dig gåshud.. Har det varit en spänd ryttare och en spänd häst? Förmodligen inte... Snarare kanske är det som imponerar mest den 100% iga fokusen och hur ryttare och häst är i total harmoni, trivs och njuter av arbetet. Trivs med varann.

Om målet är att komma någonstans i närheten, måste vi förstå hur vi mest framgångsrikt får hästen avspänd och ambitiös, hur vi kan motivera den till att vilja göra sitt yttersta. Hur gör vi det då? Genom eftergift... om och om igen, bekräfta hästen och gör den till en "beröm fiskare". Spänn av. Njut var öppen för hästens signaler. Kräver du att hästen ska ge ge och ge så är det bara att försöka ge tillbaka. Vad ska vi ge då? Positiv energi och eftergift. Ju snabbare du kan ge efter ge snabbare kommer hästen att komunicera på samma sätt tillbaka. Förutse hela tiden hur hästen svarar genom att spänna av, om inte möt eventuell spänning med avspänning.

Jag blir så trött så jag döööör när folk pratar om hästarna hit och dit, skyller på hästen och heller inte kan ge erkännande till de ryttare som har framgång, hästen var ju så fin.... Självklart spelar hästmaterialet in alla hästar är inte elitidrottare men jag är av den bestämda åsikten att en skicklig ryttare kan få vilken hät som helst att i allafall prestera på toppen av sin kapacitet.

Det handlar om ryttaren och ryttarens vilja och hunger att bli ännu skickligare, lära sig mer och vara öppen för vad som hela tiden levereras från hästen. Kika på Edward Gaal och Tortilas, visst blir man bländad av hästens rörlighet, men titta lite närmare på andra saker, finns det något ovilligt spänt? Sitter Edward någonsin emot rörelsen och krampar?

Övergångar-värdens bästa övningar

Jo det tycker jag. Övergångar kan man rida både i lösgörande och / eller i samlande syfte. I enlighet med utb.skalan startar vi givetvis passet med att fokusera på de lösgörande övergångarna.

Då har vi övergångar mellan arbetstrav-mellanskritt samt arbetstrav-arbetsgalopp. Det finns en anledning att det är just ARBETS trav och ARBETS galopp. Målet med det lösgörande arbetet är just att få så mycket påskjut och ryggverksamhet som är möjligt hos hästen. Det är en förutsättning för att vi sedan kan gå vidare och rakrikta och sedan samla hästen.

Övergångarna mellan trav-galopp-trav är väldigt effektiva eftersom hästen måste använda sin rygg i själva övergången. Det är därför av största vikt att vi är noga att inte sitta emot ryggen i just den övergången och sedan i arbetstraven ta tillvara på den lösgörande effekten samt det påskjutet som blir resultatet.

Det är att föredra att hålla sig på ett stort böjt spår eftersom man då kan ställa och böja hästen vilket innebär att den inte kan spänna emot i sin rygg. På sätt visar man den hur den ska använda sin rygg i övergångarna. Man kan då också vara noga med att göra avbrottet endast genom föhållning på yttertygeln, under fförutsättning att hästen är kvar och eftergiven i innersidan.
I övergången till trav sänker man energin i kroppen, samtidigt som man driver innerskänkel efter behov mot en yttertygel som förhåller i takt och ger efter. (behöver jag skriva att det ska ske genom handleden?)

Att rulla itrav galopp övergångar är otroligt lösgörande, särskilt med en häst som har bra balans i galoppen. Har du en häst som har en bättre trav och sämre galopp tjänar du på att göra skritt övergångar, för att få hästen så lösgjordoch balanserad som möjligt innan du går vidare och gör galopp-trav övergångarna. Samma princip gäller, håll dig på ett volt spår och sakta av på yttertygel med snabba men sviktande förhållningar på yttertygel UTAN att hästen rätar ut sig. Sikta på att ge finare och finare hjälper och bli kvickare hjälper, försök att vara avspänd precis hela tiden, men med styrsel i kroppen. Sviktande spänst istället för spänning!

I nästa inlägg skribver jag om samlande övergångar!

Rakriktning

Hej alla! Tänkte skriva lite om rakriktning och lite tips på övningar.
Ni har säkert upplevt att de där ögonblicken när allt bara stämmer då är hästen rakriktad, då vet man inte vilket varv man är i och det blir lätt att rida och hästen blir helt fantastisk. Rakriktningen är under sista fasen i utbildningsskalan, men är både i utvecklingen av påskjutet och bärigheten. Rakriktingen är beroende utan/ samspelar med lösgjordheten och är en förutsättning för samling. Ett resultat av rakriktningen är scvungen och genom scvungen kan man sedan samla hästen och få den mer och mer bärig och genomsläpplig.

Rakriktning är inte detsamma som att vara rakställd. För när vi snackar ställning handlar det om nacken, (atlaskotan) När vi snackar böjning eller rakriktning handlar det om kroppen (längdaxeln). Hästen kan vara både böjd men samtidigt rakriktad, den kan däremot inte vara böjd och rakställd på samma gång. Man kan alltså arbeta med rakriktande arbete både på böjda och raka spår.

När hästen är rakriktad skjuter den på jämt med båda bakben och spårar. Detta resulterar även i att hästen bär sina båda rygghalvor lika högt ( som ett resultat av bakbensaktiviteten). När ryggen är mer jämn slutar hästen att skjuta över ryttaren på den svaga sidan. (många ryttare sitter till vänster). Det går inte att samla en häst korrekt som inte är rakriktad!


Hur ska vi då arbeta med rakriktningen? Mer avancerat rakriktande arbete ägnar vi åt först efter vi lösgjort hästen, men tänket skall vara där från det att du sitter upp. Kontrollera först mot en spegel eller med någon i närheten att du inte sitter till höger eller vänster och att sadeljorden är tillräckligt åtdragen.

När du kortar tyglarna och börjar rida så ser du hela tiden till att du kan rida hästen på bägge tyglar. Var gärna lite innanför spåret och känn att du har ett jämt tryck i bägge tyglar och att halsen är rak, öronen i jämnhöjd osv. Har man en häst som springer iväg så är det en bra idé att börja i skritt. Förmodligen kommer hästen att söka balansen i en tygel ( ofta men inte alltid i höger tygeln). Det rakriktande arbetet går då ut på att få hästen att bjuda in i vänstertygeln. (dvs att spåra under kroppen med sitt högra bakben)

Först gäller det här att först kolla att man inte sitter för mycket till vänster och sen erbjuda hästen vänster tygeln och lätta på högertygeln där hästen här vill söka stöd och ha sitt "femte" ben. Att bli starkare och backande med handen som hästen här vill ligga i brukar endast förvärra problemet eftersom hästen då kan fortsätta att trycka och hänga där. Det är alltså höger skänkel till den diagonal tygeln (vänster) som får bort hästen från högertygeln. man får alltså inte erbjuda något att hänga i. SLÄPP!

Hur hästen är i munnen är alltid ett resultat av hur bakbenen bär vikt och hur rakriktad hästen är. Det är därför viktigt att alltid kunna "hitta mitten" på hästen i bägge varv. Att kunna riida "vänster hals lång" i vänster varv och vice versa. A och O är alltså att kunna driva hästen in i bägge tyglar. Först då kan vi påverka bakbenen för att sedan samla/ få dem att bära vikt.

I detta arbetet är det också av största vikt att man alltid leder bogarna i på bakdelens spår. Då måste man också kunna vända hästen på ett korrekt sätt. Vänder gör man exempelvis INTE med backande innertygel. NEJ utan först Inner sittben, sen ledande innertygel som snabbtger efter, ytterskänkel verkar mothållande på ytterbak, vändningen avslutas med att "leda tillbaka" med yttertygel och mothållande inner skänkel. Att vända på detta sätt innebär att vi aldrig verkar bakåt med händerna och därmed heller inte bromsar bakbenens aktivitet. Istället driver vi dem under kroppen mot en diagonal tygel på hästen och får stenkoll på vart bogar och bakben håller hus. Få man in denna känslan så kan man med fördel exempelvis rida "kantig volt" det är nämligen dom som blir rundast....

Rakriktande tips i det lösgörande arbetet:

- skritta på kvadrat vänd med diagonal vändande hjälper, fokusera på att rida hästen på bägge tyglar på rakspåren mellan vändningarna) Överdriv de ledande tygeltag. Ramlar hästen åt något håll så korrigera med att lägga vikten åt andra hållet.

-Rid fler och mindre vändningar så att det blir en stor kantig volt.

- Rid innan för spåret, snett igenom , på kvartslinjen eller andra fristående linjer och känn att hästen är helt jämn på bägge tyglar, om så inte är fallet korrigera detta genom att rikta in bogar på bakdelens spår. Använd spegel eller medhjälpare.

- Rid på volten ställ rak, bogen ut- ställ rak -bogen in, så fort hästen är jämn på bägge tyglar när du ställt rak så rider du framåt.

Exempel på rakritande/ samlande arbete efter det att hästen är fysiskt och psykiskt lösgjord

- kantiga volter mindre

- förvänd sluta på volten

-växlingar mellan öppna och förvänd sluta

- öppna på fristående linjer (ex medellinjen eller kvartslinjen) med volter åt fel håll.

-diagonalsluta med volt åt fel håll

Lycka till

Ledarskap

Titta gärna på föregående inlägg, kan vi komma i närheten? Är det inte bara sjukt imponerande?? Jag tycker det, jag är sååå imponerad och det ger mig en tankeställare. Ryttarens balans hennes otroliga känsla för djuret osv. Det är inte fråga om att hästen minsann ska lyda, att rida rollkur eller att hetsa med spö och kandar. Nej hästen följer för att den är trygg och förbehållslöst underkastar sig. Det är ett samarbete som bygger på ömsesidig respekt. Vi har sååå mycket att lära av detta i ridningen, hanteringen och allt vi gör med våra djur.

Varför reagerar de som de gör? Det finns alltid en anledning om din häst inte vill följa dig, blir rädd, blir istadig osv, och det är ALDRIG hästens fel. I det läget har man som ledare inte förtjänat sitt ledarskap, inte uppmärksammat dess signaler eller också så har hästen ont... Att förtjäna sitt ledarskap är inte detsamma som att använda härskarteknik och tvång, visst kan man göra det och kortsiktigt få hästen att foga sig, men någon riktig kontakt med hästen kommer du inte att få. Det innebär att vara en trygg ledare att följa, som är konsekvent, sätter gränser. Det handlar inte om att turas om att bestämma eller att dalta. Men att respektera hästen och att lära känna den och bygga ett förtroende. Att få tala om -Så här är det och få till svar-ok jag litar på att du har rätt.

För hästens överlevnad vill den ständigt klättra i hierarkin, så kan hästen inte lita på att dina beslut blir bäst och tryggast så är den tvungen att ta över ledarskapet, hålla koll på faror, det är inget hästen gör för att den är "dum" utan för att i hästens värld det enda sättet att överleva. Det kan då hända att hästen blir rädd, är det klokt att vi bestraffar den för dess rädsla då? Ska vi se det på ett annat vis? Att vi ska hjälpa den att övervinna sin rädsla istället?

Själv respekterar jag inte en chef som bestämmer utan att lyssna och som inte respekterar eller ser mig. Jag vill följa en ledare som är trygg i sig själv, som är empatisk och som tar rätt beslut. Då blir jag trygg. Så funkar jag. Så funkar barn och så funkar hästar. En sådan ledare skapar trygghet i en grupp snarare en splittringar.

För att kunna bli accepterad som ledare av hästen måste man känna till deras språk och bli medveten om sitt eget. Då menar jag inte det vi säger i ord utan framförallt de signaler vi ger genom vår kropp och våra energier. Studera hästarna hur de beter sig i en flock, hur de gör när de klättrar i hierarkin men också hur de visar varandra tillgivenhet. Ju mer tid du umgås med din häst ju större chans har du att bli accepterad som ledare, men kom ihåg att det handlar om trygghet mer än något annat.
Sen kan man ta sig en funderare hur man är med andra människor och hur de människor man respekterar och är trygg med beter sig.... Ser vi något samband?

Fler bra liknelser

Idag sa min elev och vän Maria en välgigt bra liknelse för att förklara känslan för hur man styr med vikten:
Tänk dig att du cyklar utan att hålla i styret.... det funkar ju inte att luta sig, -då välter man, men om man bara med känsla och följsamhet förlägger vikten och fortfarande har balans så svänger cykeln. BRA Maria!

När vi ändå snackar cykel så kan man ju också fundera hur man gör när man håller i styret och svänger... ytterhanden måste ju tillåta vad innerhanden begär, inte sant?(vi kan alltså inte tränga med vår yttertygel) cykelhjulets baksida måste ju komma ut på den sidan för att cykeln ska kunna svänga tvärt... (ytter framben måste få plats och komma runt).

När vi cyklar känner vi också tydligt sittbenen i sadeln när benen cyklar runt. Jo-att rida är nästan som att cykla. Jag hade velat bygga om cykeln lite bara så att man hade kunnat sitta upprätt, samt att sätta styret så att man skulle få en annan handställning (tummen upp och vinkel in på handleden).

Liknelse nr 2 berättade Traudi för mig, en av hennes manliga elever beskrev fulländad dressyr som att älska med vacker sensuell kvinna.... Det tyckte jag var roligt haha!

Quick fix

Det finns inga genvägar. That´s it. Inte inom något område igentligen. Har du inte förstått grundprinciperna med mattematik kanske du inte blir någon bra doktor i ämnet. Har du inte förstått grunden så kommer det tillbaka och biter dig i arslet... Förr eller senare faller du dit, är det inte i galoppombytena så kanske det blir i skador, felbelastning eller ännu senare i den högre graden av samling. Kanske kan du trockla dig till svåra klasser, men någonstans kommer det att knyta sig om du fuskat dig fram.

Ändå så tror många att bara de har en riktigt fin häst så kan de lära den allt och rida som på tv. Men det räcker inte med att vara en ryttartalang. Det krävs hårt arbete, massvis med hästar och timmar i sadeln samt KVALIFICERAD träning. Tränar du väldigt mycket på fel sätt kommer du inte få några mer resultat än att din häst går sönder. Tyvärr finns det massvis av tränare som inte förstått innebörden av utbildningsskalan. Att bli en skicklig ryttare kräver att du behärskar ridkonstens principer. Att inse att man som ryttare är en idrottsman och att det kräver total kroppsmedvetenhet.

Tänk dig att du får rida Totilas... det ser ju så lätt ut, vilken häst... Men man ska inte luras det kräver en så skicklighet och TOTAL kontroll och följsamhet så det kan man knappt föreställa sig. Hade Totilas varit hos en "vanlig dressyrryttare" hade han förmodligen varit ett monster och dessutom halt. Att rida en känslig häst med mycket rörelse är svårt. Att utveckla en talang som totilas krävs det ett proffs som suttit och gjort alla sina misstag. Någon som förstått hemligheten bakom ridkonst och att det aldrig går att fuska.

Ridkonst handlar nämligen inte om att trycka in en bog som vill falla ut eller att få hästen att lyda och foga sig. Ridkonst handlar om att inse att allt är ditt fel. Trycker hästen ut en bog finns det en orsak till det. Hänger hästen i din hand finns det också en orsak. Jag säger bara en sak: UTBILDNINGSKALAN

Innan vi ens börjar med utbildningsskalan skall ryttaren ha full koll på sin passiva sits och även ha klart för sig vad inverkan handlar om. (VIKThjälper, alla olika tygeltag och hur de påverkar hästen, diagonala och samsidiga hjälper, samt hur och vilken del av benen man driver med och när.)

Den grundläggande fasen med 1.takt-2.lösgjordhet-3.stöd är så viktig att jag inte finner ord. Varje ridpass skall starta med detta, ordningen lösgjordhet och stöd kan man kasta om beroende på häst/ryttare.
I ekipage i lätt klass nivå (till LA6) Borde 50%-100% av passet handla om detta. För ekipage på svår klass nivå borde 25-50%
av passet handla om detta. Nu generaliserar jag grovt men bara för att poängtera hur viktigt det är!
Hur kontrollerar jag att detta fungerar så att jag kan gå vidare???

-Jo, jag kollar att jag kan ändra formen på hästen dvs att den söker sig framåt-nedåt på bettet när jag visar den det. Att den villigt bjuder framåt och likaså väntar på mig. (gasen-bromsen-vändande hjälper) Öronen guppar i sidled och hästen frustar och är nöjd "i min bubbla". Kan du inte ändra formen på hästen så FÅR du inte gå vidare.
Detta ÄR svårt. Men lyckas du med detta har du kommit längre än du tror.

Man startar alltså aldrig ett ridpass med öppna oavsett om man rider på Grand Prix nivå! Det är en samlande rörelse!!! Att samla en häst som inte är lösgjord är i många fall förenat med smärta för hästen!! Därför kommer samling sist (nr.6)

Nästa fas handlar om utveckling av påskjutet dvs. 2.lösgjordhet 3.stöd 4.rakriktning 5.schvung inom denna fas kan man också kasta om ordningen så länge den grundläggande fasen är på plats. Men man kan alltså inte utveckla schvung eller rakrikta en häst som inte är lösgjord. Man kan rakställa hästen utan att den är lösgjord men aldrig rakrikta.

När hästen sen känns liksidig och bjuder jämt med båda bakben in i mina båda tyglar och jag har stenkoll på bakdel och framdel. Kan jag gå vidare med utveckling av bärigheten 5. schvung 6. samling. Även dessa kan du kasta om.
Genom samlande rörelser kommer hästen att förlägga mer vikt på sina bakben och vinkla dess leder. Detta skall inte vara förenat med tvång och negativ stress utan vi ska successivt kräva mer och mer av hästen efter dess förmåga.
mål: GENOMSLÄPPLIGHET.


Jag vill också tillägga att man under passet kanske flera gånger måste återgå till grundläggande fasen om man stöter på motstånd. Det är det som kallas ryttarkänsla. Att veta exakt vart roten till det onda är och vad man kan göra åt det.
Varför tar inte hästen min vänsterskänkel?? hmmm kan det vara så att jag sitter för mycket till vänster och hästen "ramlar" dit och omöjligt kan flytta sig från min vänsterskänkel??? Jo -precis så kan det vara... Varför hänger min häst i högertygeln? Kan det vara så att jag erbjuder den något att hänga i, är för långsam i min hand och inte driver upp den mot min vänster tygel?
hmmm, börja ställ dig själv frågor!!!!!!
Lycka till är ute, detta är den sanna vägen!
KÖP RIDHANDBOKEN 1 & 2 och skaffa dig en tränare som undervisar enligt utbildningsskalan!!!

Ryttarens sits -mina stödord

Hej alla, nu är jag på C-tränar utbildning på Flyinge igen. Imorgon ska jag ha föredrag på 5 min om ryttarens sits, här är mina stödord. Ska nu bara kolla ridhandboken att jag inte missat något. Tyvärr har jag som ni vet lite svårt att begränsa mig... Meningen är att det bara ska handla om lodrät sits. Men jag tycker det är sååå viktigt med det vi ska ha sitsen till. nämligen att inverka med...

LODRÄT SITS

Vad är en lodrät sits?

• lodrät linje genom - öra-axel-höft-häl. (tar man bort hästen ska man ramla på fötterna)
• En korrekt handställning med ca 10cm från manke och från varandra. (utgångsläge)
• Blicken i rörelse-riktning
• Jämnvikt – axlar, höfter och skänklar på samma nivå.

Den lodräta sitsen är ett rättesnöre men fokus ska vara på avspänd spänst, snarare än att ryttaren sitter fast i en schablon med en eldgaffel i ryggen.

Varför ska vi sitta i en lodrät sits?

Jo, för att uppnå en optimal inverkan som ej stör hästen rygg, mun eller balans.

Det är av särskild vikt är att ryttaren kan koppla från sina armar från kroppen, dvs göra en sak med armar och händer oberoende av kroppen eftersom hästens lätt blir störd i sin känsliga mun . Den kan då inte förtroendefullt och villigt söka stödet. Vilke i sin tur är en förutsättning för ryttaren att kunna driva hästen in i stödet, ändra form, takt och balans.


Hur sitter man optimalt i passiv sits? (BILD 2)

Jo, genom att alla våra gångjärn i kroppen kan svikta precis som vi vill att hästen skall göra. Vissa muskler behöver stabilisera och bära upp vår lodräta sits för att göra det möjligt för oss att vara följsamma. För att hästen skall bli lösgjord spänstig och rörlig måste vi visa hur, genom att själva vara det. Målet är ett så fint och harmoniskt samspel som möjligt.


• Att sitta på trekanten (sittben + skrev)
• Avspända ben, överskänkeln får aldrig klämma, fötterna ska svikta i stigbygelna.
• Mage och rygg muskler som stabiliserar ryggraden i rätt position så att den möter hästens.
• En höft som kan svikta (röra sig fram och tillbaka) och ”släppa fram” och följa med i rörelsen. Vi skall också kunna släppa upp ryggen istället för att trycka ned den. Höften kan endast svikta om vi har bålstabilitet och avspända överskänklar.
• Avspända axlar, armar och armbågar.
• Korrekt handställning, tak på tummen, stängda händer, obetydlig vinkel in på handleden. Handen skall svikta fram i riktning mot hästens mun. (OBS ej bakåt)
• LÖSGJORD handled som kan svikta oberoende av armen.
• Att sitta i jämnvikt i alla situationer. Skjuter jag en pil genom hästens höft och genom ryttarens höft så skall de alltid ha samma vinkel, detsamma gäller skuldrorna.

AKTIV SITS / inverkans ridning

Genom inverkan kan vi påverka hästens tempo takt och balans. All inverkan skall ske i flera steg och starta med en minimal hjälp, svarar inte hästen på den minimala hjälpen följs den av en grövre, när hästen svarar belönas den med eftergift. På så sätt får vi den att söka eftergiften…


• Vikt/ säte
Den viktigaste hjälpen vi har är vår vikt. Med den påverkar vi hästen vare sig vi vill eller inte. Hästen går dit vi lägger vikten precis som om vi skulle bära någon på ryggen som hamnat på sniskan kommer vi att ramla dit. Vi sitter därför i rörelseriktningen.

Vi kan också bestämma hästens takt genom hur vi sitter i rörelsen, vi kan exempelvis be hästen att vänta, genom korsverkan (med tajming och omedelbar eftergift) precis som vi likt Kyras boll även kan snabba upp hästens takt. Man måste dock ha tajming med sin korsverkan så att man inte får motsatt effekt i form av spänd rygg. Korset måste alltså snabbt kunna ge efter i rätt moment. Det är av största vikt att vi tillåter med ett avspänt säte (avspända skinkor) låter hästens rygg komma upp och aldrig sitter emot ryggen och trycker ner den.

• Skänkeln.
Driver gör vi med underskänkeln med ett lätt tryck. Baksida av lår är den muskel vi använder. Skänkeln skall aldrig klämma eller ”gnida”. I skritt driver vi växelvis på det bakben som ska lyfta. På rakt spår driver vi med bägge skänklar in i bägge tyglar på böjt spår samt i rörelser med böjning rider vi med diagonala hjälper.

Hand/stöd
• En skicklig ryttare har en känsla för kontakten med hästens mun och erbjuder ett elastiskt stöd. På såsätt kan hästen söka stödet och ryttaren driva hästen fram till bettet. Ryttaren kan då ändra och bestämma hästens form genom att visa den var eftergiften är. Ryttarens hand skall svikta i riktning mot hästens mun. (Undersökning i Tyskland med intervju av elitryttare visade att nästan alla tyckte det var det som utmärkte en talangfull ryttare, Heike Kemmer mfl.)Viktigt är att vi aldrig backar med handen eftersom vi då bromsar bakbenen utan använder våra tygeltag på andra sätt.

När ryttaren sedan samlar hästen (efter den lösgjorts och rakriktats)och den hamnar i uppförsbacke genom att den bär mer vikt på bakbenen kommer stödet att vara mer ”sytråd” Vi kan då göra en överstrykning och hästen är kvar i balans.

Känslor & energier
• hästar är inte så smarta men väldigt känsliga, genom att hitta rätt energier och känslotillstånd kommer du att bli mer framgångsrik i kommunikationen med din häst.

att gå på tygeln

Detta begrepp är ytterst intressant och få förstår innebörden av begreppet. Att gå till tygeln hade varit ett bättre sätt att uttrycka sig. För att få hästen att göra detta MÅSTE vi ha ett stöd som hästen kan lita på. Bara det är en halv vetenskap. Det kräver medvetenhet från ryttarens sida hur viktigt detta är.
En hand som hästen kan lita på förutsätter att vår kropp inte stör handen. Dvs att vi sitter så i balans så att våra armar kan vara fristående från kroppen. Har du en häst som rör sig mycket så är inte detta det allra lättaste men det är en förutsättning för god ridning. Stödet övar VI oss på bäst i skritt. Jag skriver VI eftersom folk ofta tror att det är hästen som behöver öva på olika saker. Jag skulle vilja påstå att hästen lever i nuet och reagerar instinktivt på vår inverkan med utgångsläge från individens referensramar. Dvs dina signaler kan av hästen tolkas olika beroende på situationen, (lösgjordet , balans osv)

Tillbaka till röda tråden. Att gå på tygeln. Många tror att vi ska sitta på manken och rida på halsen, huvudet ska till varje pris ned bakbenen här något man liksom tvingar hästen till att jobba med fast den inte vill. "Min häst är dessutom extra svår och försöker alltid komma undan".
Det är inte konstigt att många tror att det är så här eftersom ingen kommit med ett annat argument, det är inte ovanligt att även ridlärare och tränare också har den här tråkiga inställning.

Är du en skicklig ryttare kommer din häst att vilja jobba med dig TROTS att du ställer krav på den. Hur kan vi göra arbetet intressant och roligt men samtidigt bygga upp hästens kropp självförtroende och självkänsla. Tänk dig att du ska gå på gym med en personlig tränare. Tränaren sätter dig "på plats" och pressar dig från det att du kommer dit. Det gör ont i musklerna för du blir bestraffad för att du inte är lika stark i din vänstra och din högra sida. Tränaren ryter och berättar för dig att du är lat och försöker komma undan. Skulle du gå tillbaka till tränaren?

Shit va jag tappar bort mig, stödet var det. Öva i skritt ditt stöd kan ALLTID förbättras och bli ännu bättre oavsett din nivå.
När hästen går "på tygeln" söker den förtroendefullt stödet. Stödet upplevs tryggt och något hästen vill vara i.
Dock är detta inte detsamma som att bära hästens huvud. I fas ett när vi övar stödet skrittar vi med bihållen kontakt när hästen pendlar fram och tillbaka med huvudet. Tänk på att ditt mål är att hästen ska söka stödet så långt fram som möjligt. NOSEN vill du ha längst fram. Dina axlar är avspända liksom armbågar och handleder. när du känner att hästen litar på dig och är "hos dig" kan du koppla på din drivning (växelvis i skritt). Effekten du letar efter är när du kan driva hästen in i tygeln. Du skall alltså känna i din hand när du driver suget i hästens mun och hur halsen blir längre.
Detta är för övringt hur vi kontrollerar att hästen är på tygeln- den söker sig framåt nedåt fram till stödet och vi kan lägga ned den/ ändra formen.
Kan du inte lägga ned din häst så är den inte på tygeln!! Då måste DU öva dig på stödet, och kanske din sits i första hand.
När vi ser hur få det är som kan lägga ner sina hästar så förstår vi också hur få hästar som går på tygeln...
Det är först nu vi kan driva bakbenen och påverka dem, komma till rakriktande arbete för att sedan ändra hästens balans dvs driva under bakbenen under tyngdpunkten och samla den. Gör vi saker i denna ordning är det få hästar som "vill komma undan" och om så är fallet har den oftast ont och bör undersökas.

Att byta galopp

Här kommer lite info och lite bra övningar man kan göra.

Om ett galoppombyte i språnget ska lyckas eller ej beror helt på det förberedande arbetet. Ryttaren kan få hästen att byta korrekt endast om hästen är genomsläpplig och går att samla samt energiskt galopperar i uppförsbacke.

Vissa bestämda förutsättningar måste finnas för att en ryttare ska börja träna galoppombyte i språnget. Hästen måste säkert och genomsläppligt i båda varven behärska samlad galopp, enkla byten, förvänd galopp och tempoväxlingar.

När man börjar att öva byten har alltså mer att göra med ovanstående än hästens ålder. När vi får problem med bytena så grundar det sig i att förberedelserna inte varit optimala. Vi vill ju ha KVALITET inte sant?

Bytes träning sker med fördel på rakt spår endast i undantagsfall på böjt. (när hästen är rutinerad) Byt aldrig med en orutinerad häst genom tvära vändningar eller över bommar. Det sistnämnda provocerar hästen att byta med högt kors och tvära vändningar sätter hästen ur balans vilket innebär att du inte kan driva bytet bakifrån och fram, hästen blir efter bak, spänd osv.

Det bästa sättet att lära in något nytt är att koppla det med att det är positivt och att berömmet dominerar. Hästen skall ALDRIG bli bestraffad i samband med inlärning. (vi läxar inte upp våra barn när de tar sina första steg och ramlar på rumpan)...
Se tell att lugnt sakta av till skritt efter lyckat byte för att markera ett beröm för hästen. För hästen som stressar upp sig är det jätteviktigt att berömma den när den galopperar lugnt igen också att hela tiden berömma det vi vill ha, vara metodisk och trygg. Se det som att du är läraren och hur du ska agera som mest pedagogisk i situationen.

Resulterar bytet i korsgalopp är det oftast bäst att bryta av lugnt och fatta den galopp du skulle byta till. Sen rätta till det som uppenbarligen inte fungerade (exempelvis genomsläpplighet till nya galoppsidan) eller gå tillbaka till enkla byten. Sen gör om igen. I vissa fall på en mer rutinerad häst kan du från korsgaloppen försöka genomföra bytet, sen bryta av och berömma.

Det finns tusen möjligheter att lära din häst att börja byta galopp, det kan jag utveckla i nästa inlägg men jag vill först gå igenom hjälp givningen.
Det är av största vikt att man förstår hur hästens ben skall förflytta sig i bytet så att man ger hjälpen i rätt ögonblick. Ställer om gör du i ögonblicket innan bytet och vikten flyttar du över i språnget till den nya galoppsidan. Ett vanligt fel är att man sitter över innan hästen har bytt vilket kan sätta den ur balans. Ett tips är spång 1) halvhalt- ytterskänkel driver in hästen i innertygeln -den som ska bli nya yttertygeln hästen är spikrak, 2) halvhalt-sent i galoppsprång 2 flytta hjälperna ställ om, 3 byt- sitt över i galoppsprånget i momentet (ryggen tar dig med in i den nya galoppen) Rid rakt fram efter bytet. Sakta av till skritt beröm. Viktigt är att själv vara tydlig i hjälperna men att inte bli fastlåst eller spänd. att vara kvick och genomsläpplig precis som vi vill att hästen ska vara!

Tankar om hästutbildning

Varför är det så många som hoppar över det lösgörande arbeter i utbildningsskalan här i Sverige? Jag tror det är okunskap... men så trist för hästarna, vi har så jäkla brådis att läsa oss alla "svåra" rörelser så att vi kan tävla sen så vi har tappat bort meningen, vad som är viktigt och vad dressyr handlar om. Det blir helt plötsligt ett bekräftelsebehov att vi till varje pris ska tävla så högt som möjligt. Problemet är bara att vi inte kommer dit om vi inte fokuserat på rätt saker. I vissa unika fall kan det gå kortsiktigt med en "rätt grundutbildad häst. Här följer lite kom ihåg från vår Bibel ridhandboken...

"Alla hästar måste, oavsett vad de ska användas till leva upp till kriterierna i utbildningsskalan för att kunna reagera lydigt, avspänt och harmoniskt på ryttarens hjälper".

"Målet med hela utbildingen är genomsläpplighet. Genomsläppligheten blir större, ju längre man kommit med de övriga utbildningsmålen"

(lägg särskillt märke till var målet var: Genomsläpplighet!!! Inte någon viss tävlingsklass...)

"Hästen har kommit till lösgjordhet när den är beredd att sträcka halsen framåt- nedåt i alla gångarter. En lösgjord häst bjuder framåt med god ryggverksamhet i naturliga taktmässiga rörelser som inte är överilade. Ryttaren kommer tilldrivning och kan sitta mjukt och följsamt"

Det finns massa mer bra komihåg i boken men jag hinner inte nu... måste jobba...
Ha en bra dag allihopa därute!

Dina tankar styr dig- målfokusera på det du vill ha!

Vi är vad vi tänker. Så är det. Tankarna styr vårt känslotillstånd och hur vi mår. Tänk efter en stund.. har du en positiv inre dialog? Är svaret Ja på den frågan så kommer du förmodligen vara "framgångsrik" i det du tar dig för- och i livet. Jojomen.

Vi är ju vår egen allra hårdaste domare, bra att fråga oss ibland om vi skulle säga saker vi säger till oss själva till någon annan.-(-typ-"det här kan du inte"- "det här klarar du inte av"- "Ganska ful idag faktiskt" ) Nej - det vore ju oförskämt!! Ja-men varför ska du vara "oförskämd" mot dig själv??? Det är ju dessutom den personen du är tvungen att umgås med 24 h om dygnet.
Eftersom jag inte kan läsa era tankar så argumenterar jag lite med mig själv här, för jag tänker precis så här emellanåt. Jag tror inte att jag är ensam. Det är ju så dumt!!! Grrr.

Lite mer bekräftelse är vi värda va?? Eller? Roligare så. Så kan vi börja "fiska" beröm hos oss själva. Uppmuntra oss! Precis som vi vill uppmuntra vår häst att göra sitt allra bästa för att få det det där berömmet som är så mycket värt. Inte bara hela tiden vara nöjaktig när vi gjort vårt bästa. Vara lite förlåtande också. Man kan inte alltid vara superman/woman och det är okey. Ja faktiskt.
Jag fick höra av Johan Plate i en kurs på C-tränar utbildningen att det på 60 eller 70 talet (minns inte riktigt) genomfördes en omfattande undersökning i Ohio. Psykologer intervjuade ett stort antal människor för att ta reda på om de hade positive eller negative "selftalk". Resultatet av underökningen visade att de med positive selftalk hade en medellivslängd på 7-8 år längre.
SJUKT!!! Dags att börja säga snälla saker till sig själv!!! Eller hur?!

Det som är så fint med vår hjärna är att den är smartare än vi tror. Den kopplar väldigt snabbt med vår kropp. Tankarna transporteras till vårt kroppsspråk direkt. Om du du fokusera dina tankar på något behagligt lugnt- vad som helst- kommer din kropp genast slappna av. Så tänker du på något hemskt eller stressande så kommer du direkt spänna dig som en fjäder.

Förstå därför hur viktiga dina tankar är när du sitter på hästryggen!!!! Vi kommunicerar ju med kroppen!!! Det är alltså det vi tänker eller rättare sagt det vi SER på i vår hjärna dvs "VISUALISERAR" som direkt kommer transporteras till vår kropp.
Det fina med våra hästar är att de är OTROLIGT känsliga för energier. Mer eller mindre såklart. Men inbilla dig inte att du kan lösgöra din häst och sitta med negativa tankar samtidigt. Du måste vara i inre balans, fysiskt lösgjord och fokuserad själv för att kunna föra över det till din häst.

Så- from now on- förvänta dig att det ska gå bra. Alltid. Visualisera det du vill ska hända. Både lång-och kortsiktigt.
Sitter du på hästen och vill att den ska söka sig framåt-nedåt så se det framför dig!! Jag lovar dig att det fungerar. Det krävs lite fokus och övning men din kropp och hjärna samarbetar ofta bättre än vi tror.
Sen hitta en bild du vill ha på näthinnan, kanske en otroligt skicklig ryttare du sett rida eller kanske du själv när du är som allra bäst. Det är oviktigt vilken bild du väljer, bara det är bra för dig!

Själv har jag en man som jag inte vet namnet på som jag såg i en instruktionsfilm för många år sedan. När jag har honom i tankarna så rider jag som bäst! LYCKA TILL! PS jag vill gärna höra mer om era tankar och målbilder!

Lösgjordhet

Lösgjordhet är A och O. Det glömmer många eller rättare sagt så förstår många inte riktigt innebörden av ordet.
Det största problemet börjar när vi försöker lösgöra vår häst utan att själv vara lösgjorda eller sitta i balans. Hur är det möjligt?? svaret är att det inte är det. Det är ju inte möjligt. Vi måste ytterligare gå ett steg tillbaka till förtroendet och ledarskapet.

Är du en ryttare som får din häst att lita på dig? Blir hästen trygg och vill följa dig? Två VIKTIGA frågor. Eller blir du irriterad för att din häst är dum/stel/motsträvig och ovillig??? Ett kapitel för sig. Jag vill väcka en tanke. Få oss ryttare att ifrågasätta oss själva och vår roll. Det är INTE hästens fel. Det är ryttarens. ALLTID undantagslöst.

Är du bara intresserad av att tävla en viss klass, så kan du sluta läsa nu. Framgången med hästen kommer och den kommer ge sååå mycket mer om du intresserar dig av din roll i samarbetet med din häst. Lär dig mer om att komunikation förtroende och ledarskap.

citat "ridhandboken"= Erfarenhet visar att en nervös häst blir lugnare av att bli mer lösgjord och en slö häst blir mer energisk.

Har ni varit med om att ni ridit en häst som inte bjudit framåt helt plötsligt börjar göra det när den blev lösgjord? Det har jag, många ggr. Detsamma gäller stirrepellarna. Helt plötsligt börjar de vänta. DET är fantastiskt. Att rida en lösgjord häst är underbart och det är ofta då vi får den där fantastiska känslan. Det är då vi kan börja komunicera och hästen börjar ställa frågor.

Man ser allt för ofta att hästmänniskor till och med på hög nivå "hoppar över" denna otroligt viktiga del. Börjar samla hästarna alldeles för tidigt. Skrämmande är vad det är. Ofta är det för hästen till och med smärtsamt att samla sig utan att vara lösgjord. Efter att ha varit på delkurs fyra på c-tränar utbildningen (Strömsholm) är jag mörkrädd. Mer tänker jag inte säga i cyberspejs, risken finns ju att man inte blir godkänd om man inte håller sig på mattan. Men man går inte från 1(takt) till 4 (rakriktning) till 6(samling) !!!!!! Nej MYCKET har vi att lära oss från tyskarna. 2(stöd) 3 (lösgjorhet) 5(schvung) .

Nr 2 och 3 är för mig såååå viktigt. ni som ridit lektion för mig vet att jag knappt pratar om något annat. (sits och inverkan) kanske. nej nu får jag sluta att skriva jag blir så upprörd. Dags att byta ämne.

Vad är en halvhalt?

Bra fråga va? Sitt tyst och tänk först... Kan du svaret? En halv-halt. En parad. Det dressyren bygger på igentligen, kan du göra "riktiga" halvhalter har du kommit långt med din häst.

Svaret på frågan är: Ett kort moment av samling. Då kommer ju genast nästa fråga... Vad är samling? Jo samling är när hästen förlägger vikt på sina bakben, vinklar dess leder och hamnar i "uppförsbacke" hästen blir komprimerad. Samling är SIST i utbildningsskalan. Så innan vi börjar samla hästen skall vi ha fixat: takten, stödet, lösgjordheten, rakriktningen och schvungen... När vi lösgjort hästen (och ryttaren) rakriktat och allt det där skall alltså drivningen gå igenom ryggen och fram till stödet med en "gummibandsliknande" känsla. DÅ kan vi koppla ihop våra hjälper och börja med våra halvhalter dvs vår samling.

Det gäller alltså då att koppla framåtdrivande hjälper (skänkel) med förhållande hjälper (hand/vikt). Det vi vill genom våra halvhalter är att få vikten mer på bakbenen och att steget går mer uppåt och mindre framåt. Det svåra är alltså att inte bromsa aktiviteten i bakbenen. För detta krävs timing mellan hjälperna och framförallt en hand som inte backar bakåt utan att hjälperna hänger ihop.

Vi vill UNDVIKA att hästen drar in huvudet och bromsar med sina bakben och hamnar på framdelen(då här inte hästen framfördig ärligt från skänkeln till stödet)... Då har ryttaren varit för seg och bakåtsträvande i sin hand och/eller stört hästens ryggverksamhet. Hästen skall vara FRAMME till bettet (genom ryggen). Till slut kan du göra en halvhalt bara genom att i rätt moment ändra din balans (korsverkan) tillsammans med en framåtdrivande hjälp (underskänkel). Ju mer kontroll vi har på hur vi styr hästen och reglerar takten ju mer kan vi använda oss av det i våra halvhalet och kommer då bort ifrån risken att bromsa hästens bakben i samband med halvhalten. Det som däremot också är farligt är att "sitta emot" hästens rörelse, då kommer hästen att spänna emot ryggen istället och vi får oönskad effekt, använd alltså korsverkan med motta och var lyhörd för hästens respons.

Den bästa sättet att öva sig på tajming och bra halvhalter och att förfina sina hjälper är att vara på volten och göra trav-skritt övergångar och räkna steg.
Börja med tre steg, renodla hjälperna. När du är på volten är det diagonala hjälper som gäller. dvs innerskänkel till yttertygel. Se till (noga)att hästen är ställd och böjd och spårar. Korta ner till två steg, ett steg och sen inget steg=halvhalt= kort moment av samling. Ju snabbare och finare du blir i dina hjälper desto bättre möjligheter har du att samla din häst på rätt sätt. Du driver alltså med innerskänkel in i yttertygel. SUPER effektivt.
Något oklart?? Skriv isåfall så förklarar jag igen!

allt och ingenting

Nu har det visst varit lite bloggpaus, mycket att stå skyller jag på. Men då är det en lyx att ta en stund och skriva av sig lite här. En rolig helg har passerat med massvis av träning för min del. Skitkul!! Så nu har jag massa ny inspiration och en del "aha" upplevelser att ta med mig. Lö-sön red jag både Zabin och Wille. De skötte sig exemplariskt så det var superkul! Kul att få lite träning med Wille också när jag tränat lite, arbetsvillig som få är den hästen, det säger jag bara. Men Halleluliamoment hade jag under söndagen på Zabin-my god va han var fin! Galoppen var som smör och jag satt med ett stort smil i hela ansiktet.

Vi övade mycket skolor och snabba förändringar med Zabin för att han (dampbarnet) skulle hålla konsentrationen. Diagonala slutor me volt åt fel håll visade sig vara effektivt och samtidigt som jag hela tiden ändrade takt och tempo på honom. Allt gick som en dans och vi dansade det var helt fantastiskt.
Med Wille fick jag öva migsjälv på att aktivera inner och ytterbak för att få så mycket kontroll som möjligt och förbättra bärigheten i galoppen. Vilke skillnad det blev när jag fick kläm på det där!!
Tänk på det när ni rider galoppera och känn i vilket moment inner och ytterskänkel ska driva... det är när sätet går upp från ryggen man driver innerbak och momentet efter ytterbak. Eller rättaresagt första momentet är ju att driva ytterbak som startar varje galoppsprång.

Har ni tänkt på det- hur viktig just ytterskänkeln är särskillt på volten? Jojomen, de ska ligga att och se till att ytterbak spårar in mellan frambenens spår. Vi bibehåller ju böjnngen såklart. Har vi inte ytterskänkeln på plats kommer ytterbak (åtminstånde i ena varvet) spåra utanför kroppen. Hästen blir då rak och vi försöker då ofta lösa saker med handen (exempelvis hålla böjningen med innertygeln) eller lika illa -ha ett järnspett till ytterarm- det är också vanligt för att man vill "tränga" och hålla mot hästens ytterbog så att den inte ska glida ut. Det är ett allvarligt fel eftersom hästen då inte kan komma runt med sin ytterbog och ta ett stort steg med ytterfram. Anledningen till att hästen vill ut med sin bog brukar vara en kombination av att ryttaren lägger vikten utåt och att hästen inte är rakriktad ( gör allt för att slippa böja sig). Nr 1 är alltså då att sätta sig så mycket på inner sittben (ytteraxel fram och inner höft fram) så att hästen vill in istället för ut. sen placererar vi hästen där den ska vara. Kanske rakriktar ett par steg,-sen kräver vi böjning. Är ni med? Oj va jag babblar nu ska jag sova... Ridning imorgon fast bara på Wille, ingen sadel till Zabin just nu... segt som bara den.
Ses i ridhuset...

diagonala hjälper-rid hästen bakifrån & fram

Jag måste reda ut det här med diagonala hjälper. I kapitlet om drivningen skrev jag att höger skänkel driver högerbak och vänster skänkel vänster bak.
Man får ofta höra att man ska"aktivera" bakbenen. Men det är inte så många som kan förklara exakt hur.... (eller har DU fått någon vettig förklaring??) Igentlgen så aktiverar vi bakbenen när vi driver hästen framåt (om hästen har lärt sig den framåtdrivande hjälpen). Det som ofta händer är att vi inte får förbindelsen från drivningen(bakbenen) genom RYGGEN och fram till HANDEN. Så fort handen går detMINSTA bakåt mot magen BROMSAR vi bakbenen. Och där har vi faktiskt den största och vanligaste problemet. Då får vi en häst som inte söker stöd. Det beror inte på att hästen är född sådan utan snarare att ryttaren inte har tillräkligt följsam hand. Högerhand bromsar vänster bak och vänsterhand bramsar högerbak. Precis omvänt kan man alltså driva högerbak in i vänsterhand som i sin tur kan agera på olika sätt.
Vill vi vända kan vi leda vill vi samla kan vi förhålla.

Att göra en förhållning /parad utan att "backa" med handen är svårt och kräver mycket tajming och känsla. Ett exempel på detta kan vara att du är på böjt spår och vill bryta av till skritt. Då är hästen ställd och böjd i innersidan från innerskänkeln till stödet på yttertygel. Kan du då förhålla med tajming när ytterbak ska lyfta men bihåller böjning i bålen kommer du att få ett avbrott över ryggen med aktiva bakben. Att ej förglömma är att ytterskänkel ALLTID ligger och "känner håren" och lurpassar.

Ytterskänkel har kontroll på att ytterban spårar mellan hästens framben på voltspåret. Sitter man i jämnvikt på brukar detta mer eller mindre lösa sig självt. Poängen jag försöker göra i mitt svammel är att man kan antingen rida hästen bakifrån och fram genom att driva in bakbenen utan att bromsa dem eller också störa dem med en bakande hand. Allt för ofta ser jag statiska innertyglar på volten, jag vet att tanken är att ställa och styra men det blir väldigt svårt för hästen som kommer räta ut sig i kroppen och arbeta med ytterbak utanför kroppen.
Om jag får ryttaren att ge efter på innertygeln styra med vikten driva under ytterbak kommer hästen att bära sig igen. SEN kan vi ställa i nacken.

Slutsatsen är att vi påverkar hästen så otroligt mycket med handen. Kan du rida med en hand som erbjuder stöd men som hela tiden tänker framåt så kan du aktivera bakbenen!! Kan du använda diagonala hjälper och placera bakben och bogar så kan du rakrikta din häst och samla den och fortfarande bevara balans med aktiva bakben.
Tänk bara på att samla hästen endast enstaka steg för det är när du rider framåt du får kvaliteten och påskjutet. Tänk också på din vad du gör med din hand när du ska "aktivera bakben" snabb eftergift mjuk snabb och eftergiven hand som bara sätter hästen i balans.

Det var det! nu ska jag ut och rida på aktiva bakben! Ses i stallet;-)

förbättra galoppen

Här kommer ett kort kapitel om galoppen. Vi kan börja med att den är tre-taktig.Det yttrebakbenet startar galoppen, dvs höger bak i vänster galopp och vice versa. Backar vi med den inre tygeln bromsar vi ytterbak. Så det får vi INTE göra. Vi börjar med att fatta från trav. Är vi på böjt spår skall hästen vara eftergiven från den inre skänkeln till den yttre tygeln (som reglerar böjning eller föhåller). Ryttaren sitter i jämnvikt i sadeln, dvs i vänstervarv något till vänster. (axlar och höfter i samma linje som hästens)Detta beroede på voltens storlek.

Jag vill gå tillbaka till utbildningsskalan igen. Så vi börjar med (1)takten och rytmen. Takten skall vara den som du bestämt, du letar direkt upp den rytmen där hästen har bäst balans. Din balans har du redan (förhoppningsvis) Överlivet är helt stilla och ditt bäcken släpper fram rörelsen. Dina axlar, armbågar och handleder siktar och vil aniningen fram i riktning mot hästens mun. Har din häst en bra galopp och lätt att hitta balansen här vinner du på att galoppera tidigt i passet eftersom galoppen då är lösgörande i sig.

När du hittat en bra rytm i galoppen kan man exempelvis göra övergångar mellan trav och galopp.(lösgjorthet nr2 på utb.skalan) Tänk på att släppa upp ryggen på hästen och inte störa den med ett förhållande säte. Är du på voten så bryter du av med innerskänkel yttertygel. Hitta flytet och håll ordning på ytterbak och böjningen. Många eftergifter på innertygel. Byt varv ofta. Denna övergång är vldigt lösgörande ocg välgigt avslöjande. Därför finns det med ända upp till Grand Prix. Är hästen spänd i ryggen kommer den att kanske vilja bryta av till skritt..

En annan superbra löösgörande övning är att galoppera på 20m volt minsta volten till 15 m -bryt av till trav och minska till 10 m -öka till 15m fatta galopp och ut till 20m igen. Viktigast av all är att här behålla ställningen och se till att innertygel ger efter eftersom den lätt kan störa ytterbak. Byt varv ofta.
Jag vill inte galoppera min häst i långa tröttande pass utan pausar ofta. Både för min egen del och för hästen. För att få bra rsultat krävs fokus och inte minst från ryttaren.
Nästa steg kan vara att jag kontrollerar att hästen är självbärig i galoppen. Jag kan då gör en "överstrykning" dvs jag går fram med bägge händer ett par sekunder så att tygeln glappar helt. Är hästen kvar i takt och balans bär den sig alltså på sina fyra ben. Härirån kan vi ändra tempo form osv. Jag börjar med att konrollera formen. Rid inte för länge i samma form utan kolla vad som händer om du lägger ner hästen. Att lägga ner hästen innebär att den säker stödet längre framåt och nedåt. Då skall ryttaren kunna driva den fram ihanden och visa den att eftergift kommer när hästen söker stödet längre fram. Har vi istället en häst som gärna vill läggas ner får vi istället visa den att eftergiften kommer framåt-uppåt. Det gör du med hjäälp av uppresande tygltag snabb skänkel med en omedelbar eftergift.detta skall göras mycket kvikt för att eftergiften skall dominera för hästen. Upprepa tillshästen söker stödet där bästa balans infinner sig.

Men om du ska lägga ner hästen är det enklast är att befinna sig på volten och använda sig av ledande innertygel som klappar på halsen när den följer. Det ledande tygeltaget används givetvis tillsammans med innersänkel som driver till ett elastiskt gummibandslikande stöd på yttertygeln. När hästen förståt att den ska framåt nedåt så ger ryttaren efter på bädde tyglar.Att kunna bestämma formen på hästen i skritt, trav och galopp är superviktigt. När detta fungerar kan man gå vidare till samlande galopp övningar.

Då har vi givetvis skolor skritt-galopp övergångar piruettarbete. Galoppombyten.
För en mr rutinerad ryttare och häst kommer det lösgörande abetet gå snabbare men det kommer alltid vara növändigt!! Men mer tid kommer kunna läggas på de samlande övningarna som förbättrar kvaliteten.

Förbättra hästensgångarter-trav

Hoppla hejsan så kommer vi till trav. Nu när vi har ordning på skritten ska vi få ordning på traven.
Traven är tvåtaktik och rytmisk, hästarna har ju olika fallenhet för att hålla takten och kan ibland behöva lite hjälp från den som ska föra i dansen dvs ryttaren. Jag måste sno en bra liknelse från Traudi som hon beskrev så här; tänk dig en danspartner som är orytmisk lite brysk och till råga på allt blir arg på dig.... Hur roligt är det? Så vi börjar här i enlighet med utb skalan med takten. Det är ryttaren som bestämmer den, för att kunna det krävs ju att vi först lärt oss passiv sits, alltså att sitta med i rörelsen utan att störa. Men även att kunna driva utan att spänna hela kroppen. Dessa ämnen har jag ju berört tidigare i kapitlen och vikten och skänkeln och handen, men jag kan inte hjälpa att beröra det igen när vi talar om traven. När vi lösgjort hästen skall vi ju så småningom samla den och det kan man inte göra korrekt om man inte har stenkoll på ovanstående. OM vi inte ska tvinga hästen in i samling som vi kan se många exempel på. Om vi tvingar hästen får vi i vissa fall en samlad häst men den kommer inte nå sitt max och vi kommer inte få harmoni spänst och det DÄR vi letar efter.

Vi måste börja med takten kan vi bestämma den? Inte? ja då måste vi analysera vad som inte funkar, ligger hästen på och vill springa ifrån i symaskins trav snabb takt som rinner iväg?? Ja då får man försöka lugna upp den och framförallt SLÄPP handbromsen. Låt hästen förstå att den får eftergift när den väntar så att DU får driva den framåt. Ibland får man sakta av till skritt för att få ge eftergiften. Hästar lär sig snabbt var de får eftergift många ggr mycket snabbare än vi tror. Jag rider hellre en springig häst i undertempo tills den förstått att den ska vänta, sen driver jag den framåt. Jag håller takten med säten , dvs har jag en häst med snabb takt rider jag lätt långsamt. Har jag motsatt problem att hästen går i slooow mooottiooon... och har en långsam takt behöver jag snabba upp takten genom att väcka den lite, på samma sätt här måste vi lära hästen genom eftergift, det är det enda språk den förstår. Snabb skänkel som ger en impuls, var noga med att ge hästen flera chanser, nudda-kraftigare hjälp-sporre/spö- TOTAL eftergift. När hästen sakta slutar ta hjälpen gör om proceduren, Men förutsätt aldrig att hästen inte ska svara.
Viktigaste frågan vi ska ställa oss här är varför hästen vill har en för snabb/ långsam takt. Det kan var flera anledningar och oftast sitter den på ryggen... Detta händer även mig och alla ryttare men vi ska vara medvetna om det och försöka läsa hästen.
När vi nu fått hästen i en bra takt och rider med ett gummibandsliknande kontakt med hästens mun och hästen svarar för gas och broms (fin inverkan) kan vi göra olika typer av lösgörande övningar. Då har vi övergångar skritt-trav räkna steg. börja med tre eller fyra och minska ner. skänkelvikning på volten, led in hästens bog ledande (sviktande) innertygel innerskänkel regelerande yttertygel endast några steg. För att en övning ska vara lösgörande krävs att ryttaren är lösgjord. Tyvärr är det få skänkelvikningar som är lösgörande eftersom ryttaren sitter och spänner sig, då kommer vi tillbaka till den orytmiska bryska danspartnern vi INTE vill dansa med. Föreställ dig istället att ni ska dansa skänkelvikning som fjärilar. Spänn av i alla moment, tajma inverkan. Skänkelvikning på diagonalen med 10 m volt åt fel håll, lägg in två eller tre. Förbered hästen , vänd med vikten och ha i huvudet att det är takten och balansen vi vill ha. En annan super bra lösgörande övning är galopp-trav övergångar på volten. Hästen ska vara ställd i färdrikting (galoppsidan) hitta takt och flyt smyg med inverkan och försök vara fjäderlätt på ryggen i synnerhet i avbrottet från galopp till trav. Nu börjar det bli dags för samling. (vi har under passet galopperat men nu snackar vi trav) Vi går tillbaka till våra övergångar och gör skritt-trav-skritt 3 steg 2 steg 1 steg -inget steg. så har vi lyckats med en halvhalt. =en kort sekvens av samling. Gör vi detta rätt utan att backa med handen så får vi aktiverade bakben istället för tvärt om. är vi på ett voltspår så är det diagonala hjälper som gäller.Innerskänkel-yttertygel.

Vi går över till skolor.
Öppna= ok detta är inte svårt. Det som är svårt är att få hästen i balans och rakriktad. Är den det kan du rida öppna och stå på huvudet samtidigt på en häst som aldrig gjort det. Nej- men nästan. En bra förberedelse är att rida 10m volt, ställd och böjd häst, ryttaren sitter med axlar och höfter som hästen (tänk sett uppifrån) innerskänkel pulserar i takt till yttertygel, innertygel har kontakt med kan ge efter och hästen är kvar i böjning. Ytterskänkel driver ytterbak mellan hästens framben på volten.

När vi sedan följer linjen vi valt i öppna ändrar vi bara på en sak-vikten, nu ska vi ju rakt fram. Lägger vi vikten in vill hästen också gå inåt. Vi ska ju vara i balans. När vi är det behöver vi inte inverka under tiden. Vi lurpassar bara med våra hjälper och håller takten. Exakt samma hjälpgivning gäller i slutan men tänk då på att hästens huvud ska vara rakt fram och ytterfram ska driva precis rakt fram. Hoppsam jag glömde, tre spår ska det vara, men det vet ni ju. Förlorar vi böjning så är det bara in på volten fixa till böjningen och fortsätt. När det går som ett rinnande vatten så lägger vi andra linjer för att sedan ändra tempo och takt. växla till förvänd sluta osv. En favorit övning är också förvänd sluta på volten!! Slutligen det som förbättrar travarbetet är ju helt klart när hästen förlägger mer vikt på bakbenen och hamnar i uppförsbacke. När ryggen är lösgjord och sviktande. Så det handlar ju om samling. Har vi förstått vad det handlar om är det bara att tänja på gränserna. Med det är bodybuilding det handalr om så korta sekvenser med mycket pauser. Det ska vara roligt för bägge om man ska uppnå resultat!
Se klippet "sikta mot stjärnorna" igen!!

Förbättra hästens gångarter -skritt

Ännu en följetång kommer här.
jag vill slå ett slag för en viktig gångart som är SKRITT. Jag gillar att träna alla mina hästar i skritt. För Zabin är det skrittarbetet oumbärligt. Jag lösgör honom psykiskt och delvis fysiskt och arbetar ständigt med att förfina komunicationen. I skritten har vi ju möjlighet att göra en sak i sänder, det är löttare att sitta och spänna av utan att störa och hästen kan få lite hjärngympa.

När hästen inte kan skritta ordentligt med ryttare så VET vi ju att det är vårt fel. Allt för ofta ser jag ekipage som skrittar med aldeles för kort hals. Hästarna behöver sin hals att balansera med i skritt och anledningen är för att skritten är fyr-taktig. Hästen måste få pendla med fram och tillbaka med huvudet.
Detta kräver alltså att ryttaren klarar av att koppla bort sina armar från sin kropp och istället koppla till dem till tyglarna. Det får inte bli ett stopp där handen tar vid. Då blir hästen störd i munnen (det räcker med ytterst lite) När hästen blir störd i munnen blir den automatiskt störd i bakbenen (på böjt spår det diagonala bakbenet) Blir motorn/bakbenen störda har vi stört genomsläppligheten genom ryggen och därmed takten. Sitter dessutom (gud förbjude) och "gungar" i sadeln blir det ännu värre. Då kan vi räkna med störd takt och i värsta fall passgång.

Hur gör vi när vi då en gång förstört skritten?? jo vi skrittar på lång tygel till hästen skrittar helt utan spänningar i fyrtakt. Vi driver VÄXELVIS!!!!! Dvs drivningen skall komma när hästen ska lyfta/lyfter det bakbenet som ska lyfta. Man kan titta ner och se när höger fram går bak driver man med höger skänkel och vice versa.
Räkna och håll takten. Spänn av och släpp fram rörelsen genom höften. Sitt med i rörelsen med var inte före och forcera inte-var i rörelsen. När detta fungerar får man lov att söka kontakt med munnen. Får man åter igen spänning så går du tillbaka till långtygel och gör om proceduren. Smyyyg upp tygeln och svikta i armarna. Håll takten med växelvis-drivning och sätet. Se över handställningen (stängda händer, tak på tummen, tummen högsta punkt, sviktande handled). Märk väl att hästen skall söka stöd långt framme och sträva efter lång hals med mycket rörelse.

När du kan skritta med kontakt avspänt så ser du till att vända hästen med vikten. Detta gör du genom att vrida dig runt din egen ryggrad så att du får den vinkel på skuldrorna som du vill att hästen skall få och det samma med dina höfter. Märk väl att du inte behöver tydlarna för att vända. rid olika linjer. Efter detta kan du ändra tempot i skritten. Läng och korta stegen genom växelvis drivning och att inverka med sätet. Bromsa ej med handen utan erbjud endast sviktande kontakt.

När det är full kontroll på vändingar och tempoväxlingar kan man lägga in rörelser som skänkelvikning på volten. Använd dig av ledande tygeltag (sviktande). Ledande inner flyttar bogarna inåt innerskänkel flyttar inner bak ut. ytterskänkel håller takten men lurpassar mest yttertygel förhåller och reglerar.(innerskänkel driver mot yttertygel, innertygel leder bogen in) Ha tanken i huvudet att du flyttar bogarna på bakdelens spår. Rid några steg sen tillbaka. Lägg in framdelsvändningar sen skänkelvikningar igen. Fortsätt sedan att vända med vikten, utveckla till bakdelsvändningar. Sen har ni STENKOLL!! YEYY!