Inverkan-handen

My god jag vet inte viken ende jag ska börja i. Om handen kan vi nog skriva en bok tror jag. Ett ämne som är outtömligt. Jag skulle vilja börja med att säga att för ha en bra hand krävs att man först och främst är balanserad och och avspänd. Innan dess är det i stort sett lönlöst att prata om handen eftersom det då blir fel fokus för ryttaren. När ryttaren kan spänna av i sadeln kan hon/han spänna av i armen. Utan avspända armar kan man inte uppå en bra hand. Thats it. Hästmunnen är känslig och allt du gör där kommer att få konsekvenser. Ofta yttrar det sig i rygg och bakben på ett positivt men tyvärr oftast ett negativt sätt.
Ett bakåtsträvande tygeltag bromsar ett diagonalt bakben. Så rider vi hästarna framifrån och bak. Så fort du tagit ett tygeltag bakåt har du bromsat i motorn, =bakbenen. Det är INGEN och allra minst jag som påstått att det är enkelt att rida (förutom möjligen min pojkvän;-). Då hade vi ju alla ridit Grand Prix eller hur? De jag däremot VET är att det har otroligt stor betydelse på vilket sätt vi inverkar med handen. 1) Avspänd arm HELA TIDEN! 2)Tummen som högsta punkt med något invinklad handled. 3)RÖRLIG handled det är en LED.4) Kontakt som sviktar.

Kan vi åstakomma ovanstående punkter så har vi kommit långt. kontakt=connection. Får mig att tänka på ström och en lampa som tänds och släcks... Då har vi ingen connection. Jag ser allt för mycket lampor som tänds och släcks... om en lite så blir det glapp i strömmen...
I en drömvärld kan vi kontrollera hästen enbart genom vikten som är nästa kapitel. Men först behöver vi connection om vi ska sätta samman våra hjälper från drivningen (bakbenenen)genom ryggen (tillåtande följsamt säte)till hästmunnen (en hand som möter och ger trygghet).
Men HUR är då denna kontakt?? Det beror helt på dina armar och din följsamhet i handled.
Det jag vill ha är en tillåtande puddingaktik kontakt där hästen får lov att bära sitt eget huvud men sammtidigt känner en trygghet i kontakten och VILL fram till stödet. Vill hästen inte söka kontakt har du inte en tillräkligt bra hand för din häst. Dagens hästar är många höga i blod, nerviga och tittiga och extremt känsliga. De kräver spaggetti pugging armar men KONTAKT.

En känslig häst kräver i många fall mer kontakt en mer "avtrubbad" häst, att glappa på tygeln (släcka o tända lampan) är ingen bra grej och det är ibland otroligt lite som krävs för att hästen ska bli osäker på din hand. Annars kommer hästen bli rädd för handen och söka sig bort från stödet på olika sätt. Den knäpper av, drar upp huvudet eller är bara otillfreds och trycker mot handen.Det samma gäller om en ryttare säger - min häst hänger sig på bettet: Då har ryttaren samtidigt berättat att hon/han är för långsam i handen. Med för långsam hand menar jag för långsam på att ge eftergift. En bra hand är följsam framåt den har rätt handställnng och en handled som kan vika sig och ge efter snabbt. Handen går ALDRIG bakåt. Den begränsar eller låser inte hästens naturliga halsrörelse. En bra övning är att träna sin hand i skritt och ha samma kontakt med hästens mun hela tiden när den pendlar fram och tillbaka med halsen och huvudet. Så mycket halsrörelse som möjligt vill man eftersträva eftersom hästen använder halsen som balansstång i skritt!