onsdag 28 april 2010

Rid som en cowboy/girl

För att knyta an lite till föregående inlägg så skulle jag vilja rekomendera alla att rida lite som cowboys ibland. Alltså på en hand. Då tar man bägge tyglar i ytterhanden och travar längs fyrkanten. Det är superbra för balansen, näst bäst efter att bli longerad på lina och dessutom en bra koll på hästens balans.

Tänk på att sträcka dig rakt upp när du rider lätt och balansera i stigbyglarna, om man tar bort hästen ska du landa på fötterna!
Detta är särskilt effektivt på hästar som inte riktigt bjuder (eftersom man tar bort ryttarens hand). Eller om man vill göra hästen ännu mer kvick för skänkeln. så här kan man rida runt, rida snett igenom, stora volter öka och minska tempot (helt utan tygel inverkan) Sen fatta galopp öka minska rida övergångar mellan arbetsgalopp och arbetstrav. Man blir tvungen att styra med vikten och helt plötsligt blir det lätt som en plätt!

Detta brukar jag göra med mig själv ibland och framförallt om det knyter sig någonstans. Back to basics och framförallt hitta tillbaka till balansen och en ridning oberoende av handen!
Testa! :-9

tisdag 27 april 2010

Ledarskap

Titta gärna på föregående inlägg, kan vi komma i närheten? Är det inte bara sjukt imponerande?? Jag tycker det, jag är sååå imponerad och det ger mig en tankeställare. Ryttarens balans hennes otroliga känsla för djuret osv. Det är inte fråga om att hästen minsann ska lyda, att rida rollkur eller att hetsa med spö och kandar. Nej hästen följer för att den är trygg och förbehållslöst underkastar sig. Det är ett samarbete som bygger på ömsesidig respekt. Vi har sååå mycket att lära av detta i ridningen, hanteringen och allt vi gör med våra djur.

Varför reagerar de som de gör? Det finns alltid en anledning om din häst inte vill följa dig, blir rädd, blir istadig osv, och det är ALDRIG hästens fel. I det läget har man som ledare inte förtjänat sitt ledarskap, inte uppmärksammat dess signaler eller också så har hästen ont... Att förtjäna sitt ledarskap är inte detsamma som att använda härskarteknik och tvång, visst kan man göra det och kortsiktigt få hästen att foga sig, men någon riktig kontakt med hästen kommer du inte att få. Det innebär att vara en trygg ledare att följa, som är konsekvent, sätter gränser. Det handlar inte om att turas om att bestämma eller att dalta. Men att respektera hästen och att lära känna den och bygga ett förtroende. Att få tala om -Så här är det och få till svar-ok jag litar på att du har rätt.

För hästens överlevnad vill den ständigt klättra i hierarkin, så kan hästen inte lita på att dina beslut blir bäst och tryggast så är den tvungen att ta över ledarskapet, hålla koll på faror, det är inget hästen gör för att den är "dum" utan för att i hästens värld det enda sättet att överleva. Det kan då hända att hästen blir rädd, är det klokt att vi bestraffar den för dess rädsla då? Ska vi se det på ett annat vis? Att vi ska hjälpa den att övervinna sin rädsla istället?

Själv respekterar jag inte en chef som bestämmer utan att lyssna och som inte respekterar eller ser mig. Jag vill följa en ledare som är trygg i sig själv, som är empatisk och som tar rätt beslut. Då blir jag trygg. Så funkar jag. Så funkar barn och så funkar hästar. En sådan ledare skapar trygghet i en grupp snarare en splittringar.

För att kunna bli accepterad som ledare av hästen måste man känna till deras språk och bli medveten om sitt eget. Då menar jag inte det vi säger i ord utan framförallt de signaler vi ger genom vår kropp och våra energier. Studera hästarna hur de beter sig i en flock, hur de gör när de klättrar i hierarkin men också hur de visar varandra tillgivenhet. Ju mer tid du umgås med din häst ju större chans har du att bli accepterad som ledare, men kom ihåg att det handlar om trygghet mer än något annat.
Sen kan man ta sig en funderare hur man är med andra människor och hur de människor man respekterar och är trygg med beter sig.... Ser vi något samband?

Förtroende, trygget, ledarskap

lördag 17 april 2010

Fler bra liknelser

Idag sa min elev och vän Maria en välgigt bra liknelse för att förklara känslan för hur man styr med vikten:
Tänk dig att du cyklar utan att hålla i styret.... det funkar ju inte att luta sig, -då välter man, men om man bara med känsla och följsamhet förlägger vikten och fortfarande har balans så svänger cykeln. BRA Maria!

När vi ändå snackar cykel så kan man ju också fundera hur man gör när man håller i styret och svänger... ytterhanden måste ju tillåta vad innerhanden begär, inte sant?(vi kan alltså inte tränga med vår yttertygel) cykelhjulets baksida måste ju komma ut på den sidan för att cykeln ska kunna svänga tvärt... (ytter framben måste få plats och komma runt).

När vi cyklar känner vi också tydligt sittbenen i sadeln när benen cyklar runt. Jo-att rida är nästan som att cykla. Jag hade velat bygga om cykeln lite bara så att man hade kunnat sitta upprätt, samt att sätta styret så att man skulle få en annan handställning (tummen upp och vinkel in på handleden).

Liknelse nr 2 berättade Traudi för mig, en av hennes manliga elever beskrev fulländad dressyr som att älska med vacker sensuell kvinna.... Det tyckte jag var roligt haha!

Bloggintresserade