Idag sa min elev och vän Maria en välgigt bra liknelse för att förklara känslan för hur man styr med vikten:
Tänk dig att du cyklar utan att hålla i styret.... det funkar ju inte att luta sig, -då välter man, men om man bara med känsla och följsamhet förlägger vikten och fortfarande har balans så svänger cykeln. BRA Maria!
När vi ändå snackar cykel så kan man ju också fundera hur man gör när man håller i styret och svänger... ytterhanden måste ju tillåta vad innerhanden begär, inte sant?(vi kan alltså inte tränga med vår yttertygel) cykelhjulets baksida måste ju komma ut på den sidan för att cykeln ska kunna svänga tvärt... (ytter framben måste få plats och komma runt).
När vi cyklar känner vi också tydligt sittbenen i sadeln när benen cyklar runt. Jo-att rida är nästan som att cykla. Jag hade velat bygga om cykeln lite bara så att man hade kunnat sitta upprätt, samt att sätta styret så att man skulle få en annan handställning (tummen upp och vinkel in på handleden).
Liknelse nr 2 berättade Traudi för mig, en av hennes manliga elever beskrev fulländad dressyr som att älska med vacker sensuell kvinna.... Det tyckte jag var roligt haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar