Rätt drivteknik

Nu börjar rannsakan på riktigt efter tävlingen. Jag måste lägga lite energi på min drivteknik och fokusera ännu mer på att förfina skänkelhjälperna. Även om det blivit stor förbättring senaste månaderna i kvickheten för hjälperna så måste det ju bli ännu bättre. Det är otroligt vanligt fel att ryttaren driver med hälen och en uppdragen sådan. En sådan skänkel blir desutom långsam och klämmig. Varvid man får ett "klämmigt svar" från hästen. Långsamma bakben och spänning.

Det är olika hur känsliga hästarna är för "kläm" exempelvis min Wille är ju extrem känslig. Dock påverkar det även hästar som inte blir klämmiga men inte lika uppenbart. För att öva sin drivteknik handlar det mycket om att kunna spänna av i hela benet och använda rätt muskler när man driver.

När man böjjer på knät använder man baksidan av låret och då möter vaden hästens mage. Det är viktigt att man hela tiden har svikt ner i stigbygeln. Sen handlar den om att snabbt som ögat släppa trycket. Snabbare skänkel=snabbare eftergift.=snabbare bakben. Sen är det ju förfining. Kyra beskriver det väldigt bra i sin bot hur inverkan ska ske i flera steg för att bibehålla hästens känslighet. Det är som att åka på en spark först när sparken tappar fart sparkar man igång den igen. Man ska alltså inte förutsätta att hästen inte ska svara och "driva för säkerhets skull". Kolla hela tiden hur lätt tryck kan jag ge? sen ett kraftigare tryck sen spö/sporre. Det brukar räcka med spöt en gång sen har hästen förstått.

Mest effekt brukar det bli på de "lata" hästarna som oftast inte är lata utan snarare känsliga som blivit döva för att skydda sig själva. En vanlig anledning är också att hästen inte bär sig rätt och det är ett stort företag för den att få bakbenen att starta rörelsen.

Den bästa övningen jag har till detta är att rida på en hand längs fyrkanten med tyglarna i yttertygeln (endast lätt kontakt) Det brukar då visa sig om det är en lat eller känslig häst! Oftast det sistnämnda....
Så hem nu och öva drivtekniken! Det ska jag göra!!