steg 1= it´s all about the balance (en roman)

Hmm Balans det är väl ett härligt ord? Jag tänker på känslan när man är i balans precis perfekt och kan spänna av, det kan vara i skidbacken, på surfbrädan eller whatever... Ni förstår vart jag vill komma. Ett ekipage i balans, jo det är det man vill uppnå för att fåå harmoni och komunikation med sin danspartner.

Jag snackar alltså inte om den perfekta skolan, skänkelvikningen eller någon annan rörelse där hästen sätter fötterna där den ska. NEJ -jag talar om ett ekipage i BALANS. Men hur ska denna balans uppnås?? Jo det finns såklart många vägar till Rom... Men i min värld så kommer hästen inte att sätta ryttaren i balans, utan vi måste alltså börja i andra enden dvs med piloten= ryttaren. Ryttaren måste vara i balans (jag nöter ordet för att jag gillar det:).

Nr 1 är egentligen att ryttaren förstår att det är där vi måste börja. Jag skulle inte fixera tanken vid att ha en lodrät sits eller att hålla händerna still, för det kommer på köpet med balansen! Så vi behöver inte tänka på det! det viktiga är att ryttaren kan följa hästen i alla rörelser utan att störa den. Eller rättare sagt störa den så lite som möjligt. När en ryttare sitter till häst så ska ryttarens tyngdpunkt vara i mellandelen (typ livmodern) på en tjej. På en kille har jag ingen aning om vad som sitter där, men ni förstår placeringen.

Får ryttaren sin tyngdpunkt där kommer också benen kunna sluta klämma, och genom att benen släpper kan också höften svikta. Jag skulle vilja fokusera på att få tyngdpunkten rätt för att resten att fungera. Du tänker kanske för dig själv, jo men jag sitter ganska bra, jag är rätt nöjd med min sits. Kom till poängen nu- skriv om hur jag ska kunna träna för att göra rörelser och ut på banan!

-Rätt nöjd duger inte för mig, jag vill få gåshud!! (citerar Traudi)Det får man inte av en flashig men spänd häst och en uttryckslös ryttare... Det får man när ett ekipage är i harmoni och BALANS. Jag får inte gåshud av en öppna där ryttaren drar i innertygeln och trycker hästen mot väggen med sidförande innerskänkel, jag får heller inte gåshud av en ryttare som har en eldgaffel i ryggen där hästen får ett napp i munnen i varje steg pågrund av händerna som är "stilla" och inte följer rörelsen. Fan jag tappar bort mig, balans var det.

Så SITS-träning mina damer och herrar, (och för guds skull, kom ihåg att spänna in hästarna så at de går i BALANS annars sliter det något fruktansvärt)det är i allafall något jag ska ägna mig åt när jag kommer hem så jag får det där jävla huvudet att sluta guppa. It´s all about the balans!