söndag 24 juni 2012
måndag 31 oktober 2011
Skolor-öppna
Fick lite förfrågan för ett tag sedan att reda ut det här med skolorna. Till att börja med kan jag säga att skolor hör till samlande övningar om de utförs riktigt. Sen kan man diskutera hur pass samlande exempelvis hur samlande en svag öppna är... är det mer som "bogen in" kan det ju snarare ha en lösgörande effekt. Att det kallas "Öppna" är ganska naturligt, man öppnar en volt.
Men öppnor och slutor med korrekt böjning och tvärning är alltså samlande. Det betyder att innan man börjar med skolor skall hästen vara uppvärmd och lösgjord.
Hjälpgivningen för öppna är i stort sätt samma som hjälpgivningen för en volt. Hästen skall vara inåtställd och böjd i längdaxeln. Ryttaren skall ha känslan av att kunna ge efter på innertygeln och hästen skall då vara "kvar" i ställning. Innerskänkel inverkar på innerbak ben, innertygel ställer och leder vid behov/ ger efter och placerar bogen innanför spåret. Yttertygel reglerar ställningen och förhåller vid behov och visar vägen, ytterskänkel har en otroligt viktig uppgift då den inverkar på ytterbak som ska orka skjuta på framåt. Skänklarna har den viktigaste uppgiften! Hålla ordning på bakdelen i öppnan. Bägge bakben ska röra sig rakt framåt- inner bakben vinklas pga av böjningen och att hästens vikt hamnar där. (det är därför det är en samlande rörelse!)
Till vänster kan ni se öppna sett uppifrån. Som ni ser är hästen böjd som efter en volt och hjälpgivningen verkar på samma sätt.
Den enda skillnaden är ju att hästen skall gå längs med spåret. Då skall ryttaren kunna visa vägen med vikt och framförallt yttertygel som visar vägen vid behov. Det absolut viktigaste är att hitta takt, balans och flyt. Det är också extremt viktigt att själv sitta i balans. Inner sittben skall belastas mer men samtidigt skall du också vara på väg rakt fram. Blicken mot målet!
Korrekt böjning är A och O i öppnan. För att kontrollera den är det ett bra tips att gå in i volter och kontrollera böjningen och att hästen är eftergiven i innersidan. Var noga med att hela tiden behålla samma takt och balans genom öppnan och volterna.
Öppna längs spåret.
I öppnan skall hästen röra sig på tre spår. Där inner bak och ytter fram rör sig på samma spår. Inner bak får alltså träda in under kroppen och bära vikt.
Där av den samlande effekten. En förutsättning för att kunna utföra en korrekt öppna är att hästen först är lösgjord. Eftergiven i innersidan och eftergiven i ryggen med ett utvecklat påskjut.
Man kan variera och använda sig av öppnan på flera olika sätt. Det vanligaste är att rida den längs spåret, men mycket bra är att rida öppnan innanför spåret, på medellinjen eller kvartslinjen.
Man kan med fördel rida svaga öppnor och variera böjningen, göra tempoväxlingar eller övergångar exempelvis mellan skritt och trav. Bra är också att kunna ändra hästens form i öppnan. Kan du bestämma att rida hästen "rundare" utan att förlora takt och balans är det ett mycket bra kvitto! Ju mer du kan reglera hästen ju bättre.
Nöt inte för länge bara. Var uppmärksam på hästens signaler när du rider samlande övningar!
Men öppnor och slutor med korrekt böjning och tvärning är alltså samlande. Det betyder att innan man börjar med skolor skall hästen vara uppvärmd och lösgjord.
Hjälpgivningen för öppna är i stort sätt samma som hjälpgivningen för en volt. Hästen skall vara inåtställd och böjd i längdaxeln. Ryttaren skall ha känslan av att kunna ge efter på innertygeln och hästen skall då vara "kvar" i ställning. Innerskänkel inverkar på innerbak ben, innertygel ställer och leder vid behov/ ger efter och placerar bogen innanför spåret. Yttertygel reglerar ställningen och förhåller vid behov och visar vägen, ytterskänkel har en otroligt viktig uppgift då den inverkar på ytterbak som ska orka skjuta på framåt. Skänklarna har den viktigaste uppgiften! Hålla ordning på bakdelen i öppnan. Bägge bakben ska röra sig rakt framåt- inner bakben vinklas pga av böjningen och att hästens vikt hamnar där. (det är därför det är en samlande rörelse!)
Den enda skillnaden är ju att hästen skall gå längs med spåret. Då skall ryttaren kunna visa vägen med vikt och framförallt yttertygel som visar vägen vid behov. Det absolut viktigaste är att hitta takt, balans och flyt. Det är också extremt viktigt att själv sitta i balans. Inner sittben skall belastas mer men samtidigt skall du också vara på väg rakt fram. Blicken mot målet!
Korrekt böjning är A och O i öppnan. För att kontrollera den är det ett bra tips att gå in i volter och kontrollera böjningen och att hästen är eftergiven i innersidan. Var noga med att hela tiden behålla samma takt och balans genom öppnan och volterna.
Öppna längs spåret.
I öppnan skall hästen röra sig på tre spår. Där inner bak och ytter fram rör sig på samma spår. Inner bak får alltså träda in under kroppen och bära vikt.
Där av den samlande effekten. En förutsättning för att kunna utföra en korrekt öppna är att hästen först är lösgjord. Eftergiven i innersidan och eftergiven i ryggen med ett utvecklat påskjut.
Man kan variera och använda sig av öppnan på flera olika sätt. Det vanligaste är att rida den längs spåret, men mycket bra är att rida öppnan innanför spåret, på medellinjen eller kvartslinjen.
Man kan med fördel rida svaga öppnor och variera böjningen, göra tempoväxlingar eller övergångar exempelvis mellan skritt och trav. Bra är också att kunna ändra hästens form i öppnan. Kan du bestämma att rida hästen "rundare" utan att förlora takt och balans är det ett mycket bra kvitto! Ju mer du kan reglera hästen ju bättre.
Nöt inte för länge bara. Var uppmärksam på hästens signaler när du rider samlande övningar!
onsdag 26 oktober 2011
söndag 16 oktober 2011
Fråga om handen
Fåga:
Hej
Först och främst, superbra blogg! Du verkar vara en verklig förebild inom ridningen. Jag undrar ifall du skulle kunna hjälpa mig (och antagligen många andra) och skriva lite mer om handen och övningar, eller hur man ska tänka, för att förbättra den.
Jag har nämligen en bedrövlig hand som jag har jättemycket ångest för. Jag rider oftast med omkulllagda och halvöppna händer vilket resulterar i en tygel och häst som bara blir längre och längre. Den är även väldigt ostadig och framförallt i trav nedsittning har jag svårt att hålla den stilla. Jag rider med för mycket kontakt på innertygeln och för lite på ytter. Jag har även en tendens att ''tränga'' med innerhanden. Dvs jag rider med innerhanden nästan liggandes på manken.
Varje ridpass sitter jag upp och tänker att idag ska jag minsann rida med perfekta, lugna, stadiga hände men av någon anledning blir aldrig så.
Snälla hjälp mig! Vad ska jag göra?!
Svar:
Tack så mycket för din fråga! Först och främst vill jag säga att du inte är ensam om detta! Du verkar också väl medveten om ditt problem vilket är bra men också kan leda till att du bara fokuserar på din hand. Det verkar som du gång på gång fått höra vad du gjort fel, och helt plötsligt är detta ditt enda fokus. Människan vill ofta lösa saker med händerna, det är det vi brukar göra. När man rider behöver man lösa saker med sin kropp, balans osv. För att kunna rida med en bra hand MÅSTE man först ha en balanserad sits.
Så först och främst behöver du fokusera på allt annat förutom din hand. Se till att du står stabilt i stigbyglarna och att om man tar bort hästen skall det vara som att du står i balans på marken. Ha hellre för korta stigbyblar än för långa, så att du verkligen får tryck i stigbygeln.
Anledningen att du tränger och rider med öppna händer har med att dina armar är en del av din balans i kroppen. Dvs ställer du dig upp så kommer förmodligen dina armar följa med dig upp. Så det du behöver göra här är att kunna göra något fristående med armarna utan din kropp!
Föreställ dig att du går med en bricka med glas med stora steg. Föreställ dig eller prova vad som händer om du låser dina armar.... ja glasen kommer förmodligen ramla av brickan.... Om du däremot håller brickan stilla samtidigt som fötterna rör sig så står glasen kvar. Prova detta hemma så att du verkligen känner och förstår vad jag menar.
Poängen jag vill komma till är att dina armar och händer skall frigöras från din kropp. Det finns massa bra övningar för detta till häst. (kontrollera först din sits att du sitter i avspänd balans) sen testa att med avspända armar leda med höger arm med en rörelse INÅT och avsluta FRAMÅT. Tänk "visa vägen" eftergift" var avspänd i armen och följ med så mycket du behöver med ytterhanden (tänkt cyckelstyre) led åt andra hållet. Känn att de viktiga är att du sitter rakt up och ned och känner att dina armar kan röra sig och visa vägen BORT från din kropp. Led med stora rörelser (vara noga med att handen vill bort från din kropp och aldrig bakåt) Gör du detta med känsla och avspändhet kommer hästen tycka det är skönt. Låser du dig så spänner hästen emot.
Till häst kan du också när du rider lätt i trav sviktar du med bägge händer mot hästens mun dvs framåt. Gör hellre för stora rörelser än för små.
Du kan också rida lätt och röra varannan hand uppåt i takt, växla och göra varannan hand. ett-två-ett-två och växla till ett-ett, två-två.
Det jag vill komma till är att du rider lätt avspänt och gör alla möjliga andra grejjer med dina armar!!! :-)
När detta fungerar kan du nu tänka att dina armar och händer är en del av hästens huvud och hals. Du ska ha ett följsamt stöd till hästens mun och hästen skall känna sig trygg med den gummibandsliknande kontakten. Du skall ha en korrekt handställning som innebär tummen högsta punkt, stängd hand och like vinkel in på handleden. Den lilla vinkeln är jätte viktig för att du ska ta alla dina tygeltag genom handleden som skall kunna vinklas ännu mer inåt. Handleden måste kunna röra sig och "LEVA". Detta måste du träna utan häst. Rulla runt dina handleder utan att underarmen rör sig.(tänk att du gröper ett ägg, spoar glass, stickar? ) Känn vilken skillnad det är när du stänger handen. Öva dig utan häst på ledande tygeltag med levande handled som avslutar med eftergift (dvs att den ska gå fråmåt mot hästens mun).
Slutligen: samarbeta med en till person, ta ett par tyglar eller ett rep, snöre. Bestäm en som är "hästmun" och en som är ryttare. Håll i var sina ändar. Låt den som är "hästmun" röra små långsamma rörelser fråmåt precis som ett hästen rör med huvudet när den skrittar. "ryttaren" försöker då med rätt handställning följa med med stöd på tygeln. Öva olika tygeltag. förhållningar, ledande tygeltag och "glappig tygel" (det värsta hästen vet)
Byt och känn på hur det är att vara hästmun!
Fråga gärna om det är något jag ska utveckla! Lycka till!
Hej
Först och främst, superbra blogg! Du verkar vara en verklig förebild inom ridningen. Jag undrar ifall du skulle kunna hjälpa mig (och antagligen många andra) och skriva lite mer om handen och övningar, eller hur man ska tänka, för att förbättra den.
Jag har nämligen en bedrövlig hand som jag har jättemycket ångest för. Jag rider oftast med omkulllagda och halvöppna händer vilket resulterar i en tygel och häst som bara blir längre och längre. Den är även väldigt ostadig och framförallt i trav nedsittning har jag svårt att hålla den stilla. Jag rider med för mycket kontakt på innertygeln och för lite på ytter. Jag har även en tendens att ''tränga'' med innerhanden. Dvs jag rider med innerhanden nästan liggandes på manken.
Varje ridpass sitter jag upp och tänker att idag ska jag minsann rida med perfekta, lugna, stadiga hände men av någon anledning blir aldrig så.
Snälla hjälp mig! Vad ska jag göra?!
Svar:
Tack så mycket för din fråga! Först och främst vill jag säga att du inte är ensam om detta! Du verkar också väl medveten om ditt problem vilket är bra men också kan leda till att du bara fokuserar på din hand. Det verkar som du gång på gång fått höra vad du gjort fel, och helt plötsligt är detta ditt enda fokus. Människan vill ofta lösa saker med händerna, det är det vi brukar göra. När man rider behöver man lösa saker med sin kropp, balans osv. För att kunna rida med en bra hand MÅSTE man först ha en balanserad sits.
Så först och främst behöver du fokusera på allt annat förutom din hand. Se till att du står stabilt i stigbyglarna och att om man tar bort hästen skall det vara som att du står i balans på marken. Ha hellre för korta stigbyblar än för långa, så att du verkligen får tryck i stigbygeln.
Anledningen att du tränger och rider med öppna händer har med att dina armar är en del av din balans i kroppen. Dvs ställer du dig upp så kommer förmodligen dina armar följa med dig upp. Så det du behöver göra här är att kunna göra något fristående med armarna utan din kropp!
Föreställ dig att du går med en bricka med glas med stora steg. Föreställ dig eller prova vad som händer om du låser dina armar.... ja glasen kommer förmodligen ramla av brickan.... Om du däremot håller brickan stilla samtidigt som fötterna rör sig så står glasen kvar. Prova detta hemma så att du verkligen känner och förstår vad jag menar.
Poängen jag vill komma till är att dina armar och händer skall frigöras från din kropp. Det finns massa bra övningar för detta till häst. (kontrollera först din sits att du sitter i avspänd balans) sen testa att med avspända armar leda med höger arm med en rörelse INÅT och avsluta FRAMÅT. Tänk "visa vägen" eftergift" var avspänd i armen och följ med så mycket du behöver med ytterhanden (tänkt cyckelstyre) led åt andra hållet. Känn att de viktiga är att du sitter rakt up och ned och känner att dina armar kan röra sig och visa vägen BORT från din kropp. Led med stora rörelser (vara noga med att handen vill bort från din kropp och aldrig bakåt) Gör du detta med känsla och avspändhet kommer hästen tycka det är skönt. Låser du dig så spänner hästen emot.
Till häst kan du också när du rider lätt i trav sviktar du med bägge händer mot hästens mun dvs framåt. Gör hellre för stora rörelser än för små.
Du kan också rida lätt och röra varannan hand uppåt i takt, växla och göra varannan hand. ett-två-ett-två och växla till ett-ett, två-två.
Det jag vill komma till är att du rider lätt avspänt och gör alla möjliga andra grejjer med dina armar!!! :-)
När detta fungerar kan du nu tänka att dina armar och händer är en del av hästens huvud och hals. Du ska ha ett följsamt stöd till hästens mun och hästen skall känna sig trygg med den gummibandsliknande kontakten. Du skall ha en korrekt handställning som innebär tummen högsta punkt, stängd hand och like vinkel in på handleden. Den lilla vinkeln är jätte viktig för att du ska ta alla dina tygeltag genom handleden som skall kunna vinklas ännu mer inåt. Handleden måste kunna röra sig och "LEVA". Detta måste du träna utan häst. Rulla runt dina handleder utan att underarmen rör sig.(tänk att du gröper ett ägg, spoar glass, stickar? ) Känn vilken skillnad det är när du stänger handen. Öva dig utan häst på ledande tygeltag med levande handled som avslutar med eftergift (dvs att den ska gå fråmåt mot hästens mun).
Slutligen: samarbeta med en till person, ta ett par tyglar eller ett rep, snöre. Bestäm en som är "hästmun" och en som är ryttare. Håll i var sina ändar. Låt den som är "hästmun" röra små långsamma rörelser fråmåt precis som ett hästen rör med huvudet när den skrittar. "ryttaren" försöker då med rätt handställning följa med med stöd på tygeln. Öva olika tygeltag. förhållningar, ledande tygeltag och "glappig tygel" (det värsta hästen vet)
Byt och känn på hur det är att vara hästmun!
Fråga gärna om det är något jag ska utveckla! Lycka till!
torsdag 13 oktober 2011
Ännu mer om lösgjordhet..
Kan jag tjata ännu mer om lösgjordhet? Ja!!! Så här kommer ännu mer:-) Den största anledningen att folk inte lösgör sina hästar är att de inte förstår hur eller har ordning på begreppen. Lösgjordhet förväxlas med att hästen inte bär sig och är lång går på bogarna och är såsig...
Jag kommer ihåg för ett par år sedan när jag själv inte kunde reda ut det heller, som tur är har jag ridit för så duktiga tränare som har kunnat lära mig det här så att jag kan komunicera ut det vidare. Jag har en valack som ställer höga krav på min tajming och kvickhet, blir lätt spänd och bär sig då inte. Jag mins hur jag inte fick ihop det att han skulle slappna av men samtidigt som jag trodde "vara samlad" och lyda. Verkligheten var snarare att jag bara skulle arbetat med lösgjordheten och takten och samtidigt vara tydlig med mina hjälper. Förmår jag att lägga honom i rätt takt, så bär han sig i balans. Kan jag sen rida honom lösgjord i bogarna finns det sen plats för bakbenen att komma under. Då finns det möjlighet att rakrikta ( rätta in bogarna på bakdelen) för att sedan kunna få ännu mer bärighet schwung och sen samla!
Slutsats är att det går inte att lösgöra en häst som inte går i balans! Den kommer hela tiden spänna sig för att försöka hitta sin egen balans, har den dessutom en obalanserad ryttare på ryggen så är det helt omöjligt. Det är alltså INTE hästen som är hopplös. Men vissa är hästar kräver mer skicklighet än andra. Hursom helst är det en KONST att kunna lösgöra en häst. Något som ställer krav på ryttarens känsla, teknik och teoretiska kunskaper.
Att rida en lösgjord genomsläpplig häst är det bästa som finns. Vilken känsla det är! Det är så värt att kämpa för! Varför lägger inte folk värde i det??? Varför är det bara krumilurer och vad folk tävlat för klasser som räknas? Kan man lösgöra sin häst (dvs första fasen på utb skalan löst: takt-lösgjordhet-stöd) Så har man kommit längre än man tror och möjligheterna att komma vidare i utvecklingen betydligt större! Ett av de största felen många tränare lär ut är när de säger till eleven att "sitta rakt" och "hålla händerna still". Denna schablon position innebär i 9 av 10 fall att ryttaren sitter med en som med en eldgaffel i ryggen med spända stumma händer. Får vi komunikation och lösgjorda bogar av den ridningen? nope. Att sitta i lodrätt sits avspänt med bålstabilitet och balans tycker jag är bättre. Att kunna visa vägen med en följsam arm och sviktande "levande" handled upskattar och förstår hästen mycket mer! :-)
Jag kommer ihåg för ett par år sedan när jag själv inte kunde reda ut det heller, som tur är har jag ridit för så duktiga tränare som har kunnat lära mig det här så att jag kan komunicera ut det vidare. Jag har en valack som ställer höga krav på min tajming och kvickhet, blir lätt spänd och bär sig då inte. Jag mins hur jag inte fick ihop det att han skulle slappna av men samtidigt som jag trodde "vara samlad" och lyda. Verkligheten var snarare att jag bara skulle arbetat med lösgjordheten och takten och samtidigt vara tydlig med mina hjälper. Förmår jag att lägga honom i rätt takt, så bär han sig i balans. Kan jag sen rida honom lösgjord i bogarna finns det sen plats för bakbenen att komma under. Då finns det möjlighet att rakrikta ( rätta in bogarna på bakdelen) för att sedan kunna få ännu mer bärighet schwung och sen samla!
Slutsats är att det går inte att lösgöra en häst som inte går i balans! Den kommer hela tiden spänna sig för att försöka hitta sin egen balans, har den dessutom en obalanserad ryttare på ryggen så är det helt omöjligt. Det är alltså INTE hästen som är hopplös. Men vissa är hästar kräver mer skicklighet än andra. Hursom helst är det en KONST att kunna lösgöra en häst. Något som ställer krav på ryttarens känsla, teknik och teoretiska kunskaper.
Att rida en lösgjord genomsläpplig häst är det bästa som finns. Vilken känsla det är! Det är så värt att kämpa för! Varför lägger inte folk värde i det??? Varför är det bara krumilurer och vad folk tävlat för klasser som räknas? Kan man lösgöra sin häst (dvs första fasen på utb skalan löst: takt-lösgjordhet-stöd) Så har man kommit längre än man tror och möjligheterna att komma vidare i utvecklingen betydligt större! Ett av de största felen många tränare lär ut är när de säger till eleven att "sitta rakt" och "hålla händerna still". Denna schablon position innebär i 9 av 10 fall att ryttaren sitter med en som med en eldgaffel i ryggen med spända stumma händer. Får vi komunikation och lösgjorda bogar av den ridningen? nope. Att sitta i lodrätt sits avspänt med bålstabilitet och balans tycker jag är bättre. Att kunna visa vägen med en följsam arm och sviktande "levande" handled upskattar och förstår hästen mycket mer! :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)